Det är den enda förklaring jag har just nu. Den minsta i familjen sover, sover och sen sover hon lite till. Sen i lördags har hon varit extremt trött, och vill sova minst två gånger på dagen, där varje gång helst ska vara i uppåt tre timmar. Det är något för mycket tycker jag, på eftermiddagen får jag väcka henne. Ska strax gå upp och göra det tänkte jag...men vad beror den här tröttheten på?? Mellan sovstunderna är hon dock inte trött, snarare sjövild.
Märkligt unge!

Halva dagen blev till att göra nyttigheter, man hinner ju med lite när man är uppe med tuppen på en ledig dag. Resten av dagen blev en film och allmänt slappa. Skönt det, känns verkligen som en ledig dag, synd på vädret bara. Men så fort den lilla har piggnat till lite och fått i sig lite mat ska vi nog försöka bege oss ut i skogen en runda, terrängkörning med vagnen är alltid lika roligt. Nu är det ju uppehåll med, så får passa på!

Dottern verkar dessutom ha glömt bort hur man kryper, gjord det två gånger, sen glömde hon eller struntade i det, lite svårt att säga. Men hon tar sig dit hon ska i alla fall, fram med armarna och sen häver hon sig fram, och benen hänger bakom som ett par döda grenar. Men spelar roll så länge det fungerar, hon är ju nöjd. Idag var hon och hälsade på elkontakten för första gången....lite ajabaja och en grinig dam, men ingen elstöt i alla fall. Dags att petsäkra kanske? förresten, jag förstår inte vad detta hiskeliga humör kommer ifrån. Jag säger nej till att bita i låret, dottern gallskriker och gråter. Jag säger nej till att bli elchockad, samma sak där, skrik och gråt. Jag säger nej till att äta död mus, vilket där med resulterar i en skitförbannad bebis! Snacka om humör och egen vilja!!!

Nähä, upp och väcka barnet och hoppas på att hon har förlåtit sin elaka mamma som inte låter henne bita i mitt lår.
Löning idag!!!!! Jag är rik!! Sen betalade jag räkningar och nu är jag lika fattig som en kyrkråtta igen. Lika intressant varje gång, coh dessutom ska vi iväg på semester snart som kommer kosta....ahhhhh det blir nudlar helt enkelt!

En gång i tiden, inte allt för länge sedan var min lilla tjej en snäll och gosig tös som älskade att ligga och mysa med sin mor i sängen, när det var dags att sova. Den tiden har passerat. Nu bökar hon, slåss, bits, nyps och det ena med det andra. Inte sur, utan snarare extremt glad. Trots att jag borde glädjas åt att min dotter är ett glatt barn som gillar att upptäcka saker, så måste jag nog ändå påstå, att hur kul det än är så är det inte mysigt! saknar de stunder ibland...undrar om de kommer tillbaka?

Har kommit på en sak förresten, senaste tiden har vi här hemma börjat tycka att barnet i fråga inte ser ut som en bebis längre utan ett barn. Undrat har vi gjort vad detta beror på, då hon faktiskt luktar bebis fortfarande. Sen kom vi på det, det är ju tänderna som gör det. Fyra små vassa rakblad där uppe har förvandlat min bebis till ett barn!

Nu ska husmodern ta och dammsuga medans lillhöna sova, så slipper det bli gråt och skrik här hemma....
Sämsta veckan hitills tror jag när det gäller bloggen. har inga bra ursäkter heller egentligen. Hur som helst, ska försöka bättra mig i fortsättningen, så här pinsam kan jag ju inte bara vara. Har haft svärföräldrarna på besök sedan igår, mycket trevligt måste jag säga. Så igår ikväll bestämde vi oss fort för att det är sommar nu, så fram med grillen och på med en fläskfilé, fixa lite sallad, en kvibbille sås och en hemmagjord salladsdressing. Mums!!! Det luktade sommar, det smakade sommar, det såg ut som sommar, nu är det sommar! Så det så, och jag vill inte höra ett ord om att det kan komma snö eller inte. Framåt kvällen blev det sedan god efterätt, som sambon överraskade med. och snacka om att jag blev överraskad!! Trodde inte han hade den kompetensen alls, men se på sjutton, han kan ju! Sen blev det brädspel och lite vin. Kom väl i säng vid kvart över två eller nåt på natten, och det var sambons tur att ha sovmorgon. Suck! Som ni förstår så är jag en aningen trötter idag, fick väl sova tre och en halv timme inatt...inte tillräckligt lovar jag!

Men det har inträffat en stor händelse i det halvdanska hushållet idag som förgyllde hela veckan. Dottern som är nu åtta och en halv månad har äntligen börjat krypa! Hon var överlyckligt oh det var alla vi andra med. Utom sambon då som låg och sov. Fördel med att vara uppe tidigt på morgonen då...han var lite besviken faktiskt att han missade det, men hon var snäll och visade upp konsten för sin pappa med. För varje gång blir hon lite skickligare, hon finslipar tekningen, så det är dags att röja här hemma idag. Saker ska läggas undan som är i bra kryphöjd, såsom playstationet (som vi inte hinner använda längre i alla fall) vars sladdar och kontroller hon redan har spanat in, tycker det är lite lätt onödigt att hon gnager i sig dem, kan inte vara bra för matsmältningssystemet. Annars är jag faktiskt inte mycet för att barnsäkra för mycket, någonstans måste vi ju kunna leva med, och dottern ska ju lära sig med tiden vad som är rätt och fel. Men lite ska väck, och grind ska på plats i trappen, lite petskydd i kontakterna, förutom det blir det nog inget...

Nähä, jag är skittrött, ås jag tänker lägga mig och glo lite på tv, dottern sover ju där uppe så det är bäst att passa på medans jag kan...
Har aldrig tänkt på det tidigare att fåglarna inte kvittrar på kvällen. Men det är väl självklart kan man tycka, om man bara orkade använda de små grå där uppe i knoppen så borde man ju kunna räkna ut av även fåglarna behöver sin skönhetssömn imellanåt. Totalt onödig information förvisso...

Har lyckats övertyga sambon om att titta på Adam & Eva på tv ikväll! Klapp på axeln till mig själv! Tycker att den är riktigt rolig!

trodde att tiden var förbi då det konstant ringer i huvudet. Dottern hade ju en period när hon var runt fyra månader då hon testade röstresurserna ordentligt, och lyckades hitta den där speciella tonarten som får det att skorra i hela huvudet. Den tiden kom och gick, och ingen var lyckligare än barnets mor och far. Men se på fan, tiden kom tillbaka, men den här gången med en volym som kan väcka de döda till liv. Så hej och välkommen säger vi allohopa till hörselkåpor. Det här är alltså inte ilskna ljud som kommer ur den söta munnen, å nej å nej, det hade vart för enkelt. För ilska eller ledsen går att åtgärda genom att plocka upp henne, ge mat, byta blöja, leka med henne etc. Finna många många olila lösningar på det problemet som skulle göra att ljudet försvann. Men som sagt, nej det är glädje tjut!!! Svårt att åtgärda det...så hörselkåpor kommer bli våra bästa vänner!

Nähä, ska återgå till filmen  nu....GodKväll
Det har vi ägnat åt oss lite här hemma ikväll, detta kommer efter en stark iakttagelse av dotterns ihärdiga försöka till att inte ligga där vi lägger henne. Vadet handlar så klart om när dottern kommer krypa. Och priset till vinnaren (mig) kommer vara att få välja filmen för kvällen. Det kanske låter som ett ganska tråkigt vad för en del, men då känner de inte oss. Vi älskar filmer och tittar mycket på film. Däremot så tycker vi om väldigt olika sorters filmer. Till exempel, jag är ett stort fan av skräck och psykologiska thrillers, medans sambon fullständigt avskyr sådana filmer. Han påstår att han får mardrömmar av dem, jag tycker han är fjantig. Sambon då är förtjust i exempelvis sience fiction filmet, det är inte jag. Så trots att vi ittar mycket på film, tittar vi sällan på sådana saker som vi tycker mycket om, utan allt handlar om kompromisser. Nu tycker jag att vi hejar på dottern ordentligt så krypandet är igång innan månaden är slut. För gör hon det kommer jag se till att sambon drömmer mardrömmar!! Visst är jag snäll?! Dottern nu, anledningen till vadet kämpar som tusan med att göra något åt hastigheten och sträckorna här hemma. Visst hon har sitt sätt att ta sig fram, inget smidigt sätt men det fungerar. Nu har hon ia lla fall lärt sig att ta sig upp på knäna efter mycket kämpande, och därefter skjuter hon ifrån så hon flyger fram, ett sätt, inte rätt men men...vägen till krypandet är påbörjad!

Tre tänder är framme nu där uppe, så jag lovar att hon biter hårt!!

Snacka om ett renodlat bebis inlägg, blir så ibland i brist på smarta idéer till ett inlägg. Nu tänker jag strax krypa till kojs, har en intensiv dag framför mig, som med största sannolikhet blir mycket bättre om jag är pigg. Pigg kanske är för mycket begärt för att vara mig, jag kan nöja mig med att inte köra bilen smatidigt som jag befinner mig i koma. Så med det sagt så säger jag adios för denna dag!
Förstår nte det här, nu när jag väl har en ledig dag håller jag igång som jag vore på jobbet. Jag kommer ihåg tiden i livet när ledig innebar att göra absolut ingenting eller precis vad man ville. Nu innefattar ledig alldeles för många måsten. Inte för att alla måsten är dåliga eller tråkiga, men det är så många bara, så man är ju helt matt när kvällen väl kommer.

Babysimmet avklarat i alla fall, och det går bättre och bättre för varje gång. Idag hoppade hon själv från kanten för första gången! Minnet är inget vidare nu för tiden...men jag har för mig att jag skrev tidigare om att tand tre och fyra var på väg, jag hade fel hur som helst. Det är de två men även tand nummer fem som är på g! kan väl i och för sig tycka det är smart av dottern att ta många på en gång istället för att sprida ut lidandet. Så smart tjej! Var även på bvc idag, hade ny sköterska. Jag är inte säker p att det var ett byte till det bättre. Innan vi kom dit var jag övetygad om att det inte kunde bli värre, är inte lika säker på den saken nu. Långrandiga och dryga människa får man ju leta efter, plus att hon talade till en som man vore en mindre vetande människa, typ en femåring. Men men. På alla frågot om dotterns utveckling kunde vi glatt säga jakande...ja och tjattrar och jollrar, och ja hon förflyttar sig, hon ligger inte stilla någonsin, hör bra bla bla bla allt det dära. Däremot så verkar tillväxten avta en aning, inte är hon stor min tös, men följer i alla fall sin kurva hfsat, gått ner lite på längd och vikt, men inte alarmerande i alla fall. Nu för tiden är hon 67,5 cm lång (då ljög jag inte allt för mcket i hennes pass!) och väger nu för tiden 8125 g, har äntligen passerat åtta kilos vallen. Ja, hon är inte en av de största precis, men vad gör det så länge hon mår väl.

har även hunnit med att rensa rabatten här hemma, kan väl säga att det behövdes. Och se där vad man hittar under alla löv, gräs och dylikt. Jo blommor som är på väg att säga goddag till våren. Mycket trevligt. Sen kan man ju fråga sig varför i hela friden e brännässla hade slagit bo i rabatten, och varför jag inte upptäckte den innan jag satte handen runt den. AJ AJ! Första gången det hände i år men med största sannolikhet inte sista gången. Men just denna nässla är nu för all framtid utrotad!

Har även hunnit med att titta på vilket staket vi ska sätta upp här hemma, har kommit på att det kan vara en god idé för framtida jagningar av dottern. särskilt eftersom vi har både en väg och en å bredvid trädgården. Känns ju lite onödigt att hon ska trilla i vägen eller bli överkörd av ån. Men herregud vad dyrt det är. Nog för att vi visste att dottern skulle bli en ständig källa till utgifter...men måste det vara såååå dyrt med saker. Tittade även på gunga att ha i trädgården, samma där, apdyrt! Så bara till att börja spara in på kattmaten eller något för att ha råd med sakerna.

Nähä, har ju en så kallad ledig dag så är väl bäst att sätta igång igen med kanske stryktvätten den här gången?
Och dimmigt är det som fasen ute, ser ju knappt en meter framför tån. Dotter ville ju upp tidigt idag, inte för att det egentligen är speciellt ovanlgit längre, men det hindrar ju inte mig från att vara trötter. Vetskapen om att hon vill gå upp tidigt medför inte att jag går och lägger mig tidigt. Inte en speciellt bra kombination med andra ord. Ska väl förvisso inte gnälla för mycket, hon sover ju trots allt nonstop nu för tiden, vaknar inte ens för välling. Men vart kommer den här morgonpigga genen ifrån? Det är då inte från mig eller sambon, så den som knner sig skyldig till denna hädelse är mer än välkommen att träda fram! Förresten så tycker jag att jag är en väldigt snäll människa som ger sambon sovmorgon på min lediga dag. Men att han ska ge tillbaka med samma mynt senare i veckan, min tur att sova på fredag då!

På tal om annat, dottern bet mig idag, inte speciellt ovanligt det heller. Men tycket nog att det gjorde lite mer ont än vanligt. Och se på den, två nya tänder är på väg att titta fram! Förklarar ju den saken. Så nu kan hon nog snart tugga köttbullar med!

Om man kanske skulle ta på sig lite kläder, nog för att min morgonrock är himla stilig, tror ändå att en del skulle titta lite konstigt på mig när det är dags för babysim. Där hade ni förresten halva min dag, därefter blir det bvc, sen någonstans mitt emellan eller på tvären för den delen ska jag hinna med stryktvätten som ligger spridd över halva huset och för sjutton lägga upp kort, om jag inte glömmer igen. Börjar misstänka att mitt minne försvann fulständigt sen jag började jobba. Kommer inte ihåg någonting längre...otäckt!

Just de, frukost med, hungrig är jag. Kankse märks med tanke på vilka sammanhängande meningar som skrivs för tillfället, så ä det med en trött mamma med dåligt minne, inte heller en bra kombination. Jag ser inte dottern längre, misstänker att hon är bakom tv-bordet, här massa märkliga saker därifrån, låter som saker och ting håller på att förflytta sig från bordet till dotterns hand! Borde ju då förståss kolla upp detta innan hon förstör alldeles för mycket!

See ya
är totalt värdelös på att komma på fyndiga rubriker har jag märkt, men sådant är livet. Blommorna blev inhandlade, dock inte planterade, orkade itll att börja med inte göra det och sen började det ösregna. Oj vad ledsen jag blev övr det! Ingen bra ursäkt alls inte!

Det finns nog hopp för dottern trots allt. Hon rullar ju runt som fasen här hemma, men har ju haft våra tvivel om hon kommer krypa någonsin. Kommer ligga som en strandad säl tills hon är femton. Men nej, det ser ut som det finns en förändring i sikte. Idag tog hon sig upp på alla fyra för första gången! Det varade förvisso enbart i någon sekund, men det inträffade! Och idag har hon dessutom på sig en tvådelad pyjamas för första gången, ser ju ut som ett litet barn istället för en bebis. Hur gick det till? Hon är väl ändå bara tre månader gammal...eller?

Spel ha spelats här hemma hela dagen, först blev det fortsättnignen på TP rundan från gårdagen, och sen när dottern har gått till sängs ska vi spela RISK i skenet av stearinljus. Jo för vi tänker faktiskt vara så duktiga att släcka alla lampor och dylikt redan innan klockan slår halv nio! på tal om sådana sake,r vi ställer ju om klockan inatt me. Så istället för att dottern kommer vakna vid klockan sex imorgon så kommer klockan vara fem. tänkt vilken tur att jag har sovmorgon då!? Hahahaha

Nähä, välling till dottern nu, sen blir det lite sagoläsning, dock inte i skenet av ljus. Här tänker vi nog allt slösa lite el....

GodKvällens
Det är planen idag, ska inhandla en massa nya blommor och plantera, främst här inne faktiskt. Borde nämligen ta tag i det här snart eftersom det var i december de frös sönder!

Tio i sex imorse var det en pigg liten gris här hemma. Det var inte ens lönt att försöka få henne att somna upp. SÅ bara att dra sig ur sängen, tog emot skall erkännas, blir lätt så efter fyra timmars sömn. Men det är så svårt att vara morgonsur när man har en tös som är så himla glad och mysig på morgonen. När man lyfter upp henne från sängen så spritter det i hela kroppen på henne! Idag har vi dessutom hunnit med att kissa på en matta, eller vi ovh vi. Hävdar nog att dottern är mest skyldig till den händelsen.

Nu tycker jag att alla håller tummarna för att det blir fint väder idag!

Dags att trolla fram en portion gröt, och sen skall vi se om hon kan tänka sig att sova en timme inann vi åker!

Bye bye
Tillbringat en hel dag på diverse olika möten, inte det roligaste i världen men hör väl till. Skönt med det var dock att jag var hemma en timme tidigare än vanligt. Så fick i alla fall lite extra tid med dottern under eftermiddagen. Är så himla kul att se att hon blir så glad när man kommer hem. Känns bra att vara lite saknad faktiskt! Höra hennes glädjetjut när man kommer hem kan jag leva på resten av veckan, värmer hjärtat bra! Skrev ju tidigare om hur det varit väldigt dåligt med bokläsande på sista tiden. Finns ytterliggare en förklaring till detta har jag upptäckt. Dotterns säng står vid min sida av sänge, så det slutar varje kväll med att jag ligger och tittar på dottern när hon sover sött istället för att läsa. Inte för att jag klagar överhuvudtaget, det är bland det mysigaste som finns. Höra henne ligga där och småsnarka och röra sig i sömnen. Vem behöver en bok då?

Har förresten haft ett allvarligt snack idag med dottern. Det här med att hon vaknar stup i kvarten hela natten nu för tiden. Misstänker att det kan bero på lite drömmar förvisso. Men helt ärligt, när hon har vaknat för sjätte gången samma natt så bryr man sig inte speciellt mycket om anledningen till det. Utan det är SOV DÅ! Men vi har snackat allvar hon och jag. Och vi var överrens om att den här närmsta natten ska vi sova gott allihopa och HELA natten! Tyckte jag var en bra överrenskommelse :)

Ska kolla klart på filmen nu, om jag inte somnar i soffan först vill säga. Skulle ju inte vara första gången direkt. Sova det behöver jag, har inte sovit ordentligt nu på två nätter, det är lite för mycket eller för lite, hur man nu vill se det. I morse hade jag egentligen behövd tändstickor för att hålla ögonen öppna på väg till jobbet.

Så jag säger natti natti nu!
Man kan ju alltid hoppas på det i alla fall, och det verkar som det. Lite vin inhandlat, maten puttrar på spisen, alla på gott humör, jepp det blir nog en bra kväll det här med !

Lilla söta dotter har somnat för en stund sedan. Låg bredvid henne tills hon somnade, och jag har en fråga. Hur kommer det sig att hon gillar att gosa upp sig i min armhåla?? Verkar inte så mysigt tyckr jag, men hon älskar de!
Sen har jag även grunnat lite på alla förädrar som berättar om vad deras barn kan ohc inte kan, eller främst berättar de väl egentligen om vad de kan, och att oj vad de är tidiga med det och bla bla bla. Visst, jag skriver också om vad dottern hittar på och vilka nya saker hon lär sig. Men inte riktigt på det sättet tycker jag nog. Det är mest ett konstanterande för min sida, det är inte meningen att skryta om det. Så nu ska jag då berätta hhur det går här hemma nu för tiden. Dottern är snart sju och en halv månad gammal eller ung, beroende på hur man ser på saken. Hon kan inte krypa, och visar inga tendenser över huvudtaget att vilja göra det heller. Så i det fallet är hon inget A-barn, som en del skulle säga. Men å andra sidan, för att ett barn inte gör vissa givna saker inom en viss tidsram, är de mindre duktiga då eller? För min del tror jag itne att dottern kommer krypa heller, tror att hon hoppar över den delen mer eller mindre, och börjar gå direkt. Jag gjode så, även sambon min. Så vore det då så otroligt om även vår dotter gjorde likadant? Ibland blir man en aning trött på ala som frågar och kommenterar. har hon börjat krypa än? Men det borde hon ju ha gjort bla bla bla. Seriöst, spelar det någon roll egentligen NÄR hon kryper eller går? Jag är ganska säker på att hn inte kommer ligga som en strandad säl på golvet när hon börjjar första klass! Så det tar den tid det tar och jag anser inte att dt är något som borde störa någon, eller känna skadeglädje över heller.

Oj, det blev gnälligt det här. Inte riktigtt meningen, men så blir det ibland. Hur som helst, jag har världens sötaste tjej i huset och även hon kommer krypa/gå, men just nu så är det gåstolen som gäller, och där är hon snabb som fasen! Till hundens stora fasa kan tilläggas...

Nu ska jag ta kvällen, för nu är maten klar och gott sällskap väntar, sen ska dottern bada bubbelbad för första gången :)

GodKväll
Det där om att jag skulle ha en god natts sammanhängande sömn var visst bara ett önsketänkande. Dottern vaknade även denna natt runt ett tiden och trodde hon skulle få välling. Tji fick hon! Låg och lyssnade på henne när hon tjötade, var inte ledsen eller något. Så efter en kvart eller något (hade inte speciellt bra koll på klockan där, konstigt va?) somnade hon om igen. YES! Sen sov hon snällt till morgonvällingen och somnade än en gång snällt om.

Fattar inte vad den här kvällen har tagit vägen. Ska vi vara helt korrekta har väl kvällen egentligen tekniskt sätt bara börjat. Men för min lilla tjej så är det snart sängdags, och därefter går måtttabellen nu för tiden. När det är klart och hon sussar gott efter välling och saga är ju klockan helt plötsligt sent. Det innebär ju tyvärr inte att min kväll är slut, måste duscha, fixa matlåda, sortera tvätten och rasta en jycke. Låter kanske inte som så mycket, men det lovar jag att det är när man helst av allt vill krypa ner under en filt och titta på något dåligt program alternativt läsa en bra bok. Duschen är nog den största bedriften idag med tanke på att vi bara ha fesljummet vatten, så man drar sig för det!

Visst är det underbart väder nuf ör tiden?! Solen strålar, och det är varmt på dagarna. Men som en typisk svensk måste jag nog klaga lite i alla fall. Inget större problem dock, jag förstår även för att det ska bli vår måste snön smälta. Det är bra. Vad som inte är bra är att det då blir väldgt blött utomhus. Och när man upptcäker på förmiddagen att man uppenbarligen har hål i ena sulan på skon är det inte så trevligt. Hela dagen har jag gått runt med en plaskvåt fot...inget skönt! Va ngot stelfrusen om vänstra foten när jag kom hem! Så nu var det färdiggnällt för den här gången :)

Nu ska jag få på ennn liten tös sin pyjamas och tillreda en vällingflaska, sen knallar vi upp och läser saga!!!
Ja fy fasen det är det. Alldeles för tidigt för att vara uppe, men vad att göra när man väcks av en skitglad och pigg unge kvart i sju? Förstår inte vad som hände, fram till för en månad sedan hade jag världens morgontröttaste bebis, precis i stil med oss. Sen hände något och önskar jag ivsste vad, för vet man kan man kanske göra något för att förändra det. Eller antagligen inte men i alla fall. Nu senast klockan sju vaknar hon, kan vara klockan sex med för den delen, och de tär inte en chans att få henne att somna om. Jag bara inte begripa vart ifrån hon har ärvt det här beteendet på morgonen, för nte är det från mig och sambon i alla fall. Kan det vara brevbäraren?

Jag är trött trött trött, lite får jag kanske skylla mig själv som trots vetskapen om tidig morgon hos dottern inte gick och la mig när jag borde ha gjort...suck.

Fint väder verkar det bli, det är bra, lite kallt men kan leva med det så länge det är sol i alla fall. Så ska ge mig iväg på en promenad sen tänkte  hem till mamma. Dels för att låna hennes dusch, vpre skönt någon gång få duscha varmt och sen måste jag testa sittdelen till vagnen med. Ska bli väldigt intressant och se hur hon tar emot denna upplevelse.

Nu ska jag försöka laga mina mjukisbyxor, utan dem så överlever jag inte, och just nu så det drar det en aning när man har dem på sig.
Nu sitter jag här i soffan som jag ska tillbringa natten i. Det kommer antagligen inte bli bekvamt, och jag kommer nog inte sova så mycket. Dels på grund av att klockan börjar redan bli mycket och jag har hittat en trevlig film på tv; Inte bra!!!

Anledningen till att jag då ska sova här, är inte direkt av fritt val. Hade jag fått bestämma hade jag ju helt klart sovit uppe i min sköna gosiga säng med resten av djuren. Men vad gör man inte fr att underlätta. Det är ju nartuligtvis för att imorse så skedde dotterns allra sista amning. Är dock inte riktigt säker på att hon själv är medveten om detta, varav soffläget nu då. Tänkte, om jag håller mig borta helt och hållet när det är dags för morgonmålet så kanske förhoppningsvis eventuellt hon går med på att ta flaskan istället. Jag är dock väldigt osäker på om hon tänker somna om efter morgonmålet, som brukligt är. I vanliga fall somnar hon alltid vid bröstet mitt i morgonmålet, bara att lyfta över till hennes säng. tror inte det kommer gå lika lätt den här gången. Men det är sambons bekymmer!

Nu säger jag natti natiti och hoppas på det bästa om ett par timmar!
Hade ganska många planer för idag, inga viktiga på något sätt, men ändå lite småpyssel här hemma. Har lagt allt på hyllan nu, tog soffan och OS som plan istället. Idag har vi haft skrikfest här hemma! det var länge sedan det inträffade, så jag hade nästan glömt hur jobbigt det är. Skrikfesten grundade sig på att dottern var trött, ville inte sova, blev grinig för att hon var trött, ville fortfarande inte sova, ännu tröttare och ännu grinigare. Det var en ond cirkel som varade i lite över två timmar. Nu änligen har hon somnat, det behövde hon. Och jag med för den delen...

Hade tagit lite kort som jag tänkte lägga upp här, men jag tror jag väntar med det. De korten är inte riktigt reprensativa längre. Det är på en glad och pigg dotter, och det har hon inte varit de senaste timmarna. Jag återkommer med de när jag kan säga att de faktiskt föreställer min dotter, och inte den varelsen som befunnit sig hemma hos mig idag.

Hade stora planer för det här inlägget, mycket att skriva, många tankar och funderingar, men efter de senaste timmarna kommer jag inte ihåg någonting! Så det blir faktiskt inte bättre än så här den här gången. Nu tänker jag lägga mig i soffan och stänga av hjärnan någon timme eller två, hänger ju på dottern hur länge. Men jag återkommer nog senare ikväll eller något, och å har förhoppningsvis min hjärna lyckats framkalla något annat än ett tjutande i huvudet.

Natti
Efter ett år och några månader så ska min kropp bara bli min. Nu är det färdigutlånad!
på fredag ska jag in och träffa min nya chef för att diskutera schema och dylikt, så dottern har fram tills dess på sig att snaska bröst. Bara att hoppas hon tar vara på de få tillfällerna och njuter av dem. För på lördag är det slut med ammningen. Då blir det välling på morgonen för hennes del. Det här kommer ju tyvärr även innebära att vi kommer få börja gå upp väldigt väldigt tidigt på morgonen, för chansen är väl inte överhängande att hon somnar repom igen, som efter amning. Och jag har även en känsla att jag ska få bekanta mig en del med soffan under helgen. Har en viss misstanke om att det kan underlätta om jag inite sover däruppe. Då finns ju inte mjölken tilljänglig överhvudtaget. SÅ det blir sambons jobb unde rhelgen att få i henne maten. Ska bli mycket intressant att se hur detta kommer mottagas. Tyvärr har vi inte lyxen att småtesta detta för att ta nya tag ett tag senare. För tillfället vet jag inte när jag börjar jobba, men det kan lika gänra vara den första mars jag börjar. Då är det ganska lämpligt att dottern inte äter på mig längre!

Annars, vi har pellets!! Mycket skönt, kan jag spara värmeljusen ett tag till och jag kan ta mig en välbehövlig dusch idag med. Vore ju på tiden om vi säger så.

Sedan har vi ju träningen ikväll, missade förra veckan, men det var inte mitt fel hävdar jag. Det skyller jag helt och hållet på dottern, hade hon inte blivit döpt så hade vi inte haft möte med prästen. Alltså hennes fel! Men ikväll är meningen att jag ska komma iväg igen, svettas och stånkas ett tag. Kan behövas, ska jag nu få kontroll över kroppen igen, kan jag lika gärna göra det ordentligt. Göra ett försök till att reparera de skador som dottern har orsakat på denna stackars kropp.

Nähä, nu är det frukost på schemat innan det blir pulkaåkning!
Varför får man sådana och varför kommer de alltid i de sämsta möjliga tillfällen? Har haft en sådan nu de senaste fem minuterna, kan inte sluta nysa. Det är så att ögonen tåras till slut. Dessa nysattacker startar alltid när jag till exempel ska bära upp dottern till sin säng när hon har somnat, eller så stiger jag på hundens pipleksak på vägen. Båda sakerna har en tendens att resultera i att dottern vaknar igen. Idag hade jag tur, hon var tillräckligt trött för att igonera sin mor som aldrig kan vara tyst.

Men det var ju inte det som inlägget skulle handla om, inte för att nysningar är intressanta, utan för att jag har funderat och blivit lite generad på grund av detta. Alla människor har ju sina egna matvanor, och saker de inte gillar. Min grej är (mina ska det kanske stå), jag äter ingenting som har levt i vatten. Och ja, jag är väl medveten om att många anser detta en aning vrickat, men det struntar jag i. Jag tycker helt enkelt inte om det. Men häromveckan så gjorde snälla sambon mig påmind av detta genom att fråga varför jag aldrig köper torrfoder med smak av fisk till katterna. Det är då helt omedvetet, eftersom jag inte tycker om fisk så köper jag det inte till katterna. Det är vrickat, det håller jag med om!! Detta gjorde att jag började funderara lite, och kom även fram till att jag undvikt barnmat som innehåller saker som JAG inte tycker om. Som det spelar någon roll vad jag anser, det är ju inte jag som ska äta det. Så med detta i åtanke i lördags under storhandlingen köpte jag lite barnmat som innehöll torsk och nåt annat skit. Detta för hennes skull, men främst för sambons skull ska jag erkänna (han älskar allt vad vattenmat är). Så idag till dotterns lunch värmde jag torsk, potatis och morötter. Och utav någon märklig anledning kändes det nästan lite bra när hon rynkar på näsan och spottar ut allt direkt (har aldrig gjort det tidigare). Det på något sätt kändes som en seger för mig och min perosnliga kamp mot mat som levt i vatten. Haha hon tycket inte heller om det, alltså det är inte gott!

men visst är det inte en seger, snarare min skumma vrickade hjärna som gick på övertryck!

Jag inser också det vettiga i att lära henne tycka om olika sortes mat, jag vet det. Men jag kan trots allt inte hjälpa att det känns vidrigt att ge henne något som jag tycker smakar illa. Illa eller hur!?

Men det blir nog människa av henne med och mig med för den delen. Och det är klart hon ska få äta fisk och allt sådant där, måste bara anstränga mig själv lite mer först!
Ja, jag får väl skämmas en aning antar jag, eftersom jag iten skrivit en rad här sen i fredags lördags? Se, jag kommer inte ens ihåg sist jag gjorde det, det är riktigt illa. Men som sagt va, den här helgen har varit intensiv kan ajg lova.

Lördagen bestod av storhandling här hemma, och även inhandla det sista till dopet. Sen hem, städa lite fort, med andra ord fuskstädning. Sen kom sambons familj, bort till lokalen där vi skulle vara efter dopet. Ställa iordning allting, blåsa ballonger, dricka vin, ja ni hör, hade helt enkelt fullt upp.

På tal om annat, dottern har slutat äta från flaska, vad sjutton nu!? Max en 40 ml, det är inte tillräckligt!

Hem igen på kvällen, tog ett par glas vin och snackade skit, kom i säng vid klockan två! Ahhh alldeles för sent kan jag medela, särkskilt när dottern får för sig att vakna klockan halv fyra, vill inte somna om. Efter mycket gnäll och tjattrande somnade hon om vid halv fem för att vakna fullständigt vid halv sju. Sådant är inte schysst! MEn efter en dusch och lite frukost var man nästan människa igen ju. Stressa stressa stressa för att hinna med allt på förmmiddagen, packa dopklänning, vanlig klänning, mat, hakklapp etc, i med ungen i vagnen, börja knalla bort mot kyrkan. Jo mitt i allt detta hann jag byta om själv och stryka sambons skjorta. Min värld har gått i 150 blåst hela helgen.
Vi hade dopet under en högmässa, tog väl en timme ungefär sammanlagt, inte så farligt tyckte jag. Dottern skötte sig exemplariskt hela tiden, skrattade, tjötade och charamde präst och besökare. Lite rolig sak hände dock, jag var väldigt nära döden under en sekund under dopet. När prästen skall döpa henne och säga hennes namn lägger han till två namn till, Linda Marie???? Sambon var inte nöjd, tills han insåg att jag såg lika förvånad ut som han kände sig. Inte en aning vad det kom ifrån, haha men alla blev väldigt paffa kan jag säga. Men nej, dottern har inte tre namn, bara ett plus efternamn! Sen mot slutet av högmässan så är dottern så trött så trött, missade ju förmiddagsnapen ganska ordentligt, så hon somnar i mitt knä, och vaknar inte förräns vid tre igen. Då har hon missat lunch och allt.

Efteråt var även det mycket trevligt, trevliga släkten var där ju, god mat och efterätt, enda som är synd med sådana stora kalas är att man inte hinner prata med alla egentligen, lite synd. Dottern fick jätte många fina presenter, så TACK till alla! Nu tror jag dottern är perosnen i familjen med fetast sparkonto! Och hon har nog fler smycken än mig =)

Sen städa städa städa. Sen helt plötsligt när jag och sambon står här hemma på uppfarten, barnet i vagnen halvsovandes, blir man helt paff. från att hållt igån i två dygn blev det helt stiltje....märklig känsla. Men dagen blev väldigt lyckad måste jag säga, så TACK än en gång till alla som hjälpte itll för att göra den dagen möjlig!

På tal om annat, imorse så bet dottern mig i bröstvårtan för första gången, och hon gjorde det ordentligt! Medelande henne vänligt men bestämt att jag inte är en bitring, hon bara flinade åt mig, jäkla unge!

Ett ganska rörigt inlägg känner jag, men så kan det gå när det händer för mycket, och jag har ju missat hälften i alla fall. Nu ska jag i alla fall ta och äta lite frukost tror jag...
Ja, idag var det då dags igen för att bli granskad och bedömd, Sex månaders kollen var det, vilket även innebär att en läkare är och petar lite här och var på dottern. En fråga först, finns det inga svenska läkare längre? Inte för att det gör mig något att de inte är svenska, så länge de gör sitt jobb så bryr jag mig inte ett dugg. Så snälla missuppfatt mig inte. Men vad jag tycker är lite jobbigt det är när läkaren pratar så dålig svenska så jag inte förstår allt han säger. Dt blir lite jobbigt och lite dumt märkte jag. Jag svarade nekande på en fråga som hade ett självklart ja som svar, när jag väl förstod honom. Jaja, strunt i det. Dottern väger nu för tiden 7,770 kg och är 66,5 cm lång. Sen skulle det petas här och var, det var hon inte lika förtjust i, men vem kan klandra henne? Sen skulle man svara på frågorna om hon förflyttar saker mellan händerna, om hon ittar efter saker hon tappar coh en massa andra saker. Och dottern är numera godkänd! En sak tycker jag är lite småkul. De säger att hon är en typisk medelsvensson, mitt på kurvan hela tiden, vilket kort sagt betyder att min dotter inte är det minsta unik. Men då hävdar jag motsatsen. Mitten på dessa kurvor är ju ett medelvärde, vilket innebär att marioriteten av befolkningen antagligen ligger under eller över detta medelvärde, antagligen inte så många som ligger mitt på kurvan. Det hävdar jag gör dottern trots allt lite unik, så det så! Kort sagt, allt gick super bra. Frågade även om svininfluensan, om man skulle vaccinera dem eller inte. De sa att det var upp till oss att bestämma, och  jo den kunde jag räknat ut med häcken. Men undrade snarare om det är något som fortfrande behövs. Känns lite olustigt att vaccinera och riskera att hon blir sjuk om det inte är något som behövs. Så vi får väl ta och diskutera detta oss vuxna emellan, tid har  vi fått i alla fall om vi nu vill vaccinera henne.

Nähä, dags att städa undan det sista innan prästen kommer, och nu ber vi alla till gud tillsammans att sambon inte hinner hem i tid idag!!! Tack så mycket!
Det har vi här hemma idag, jag och dottern. En av oss har dessutom fått ett skönt bad och sedan legat naken på golvet i en timme, säger inte vem av oss!

Just nu sitter vi och tittar på Dirty Dancing, och hade jag tvivel tidigare på att min bebis var en flicka, är de som bortblåsta nu. Hon verkar lika förtjust som jag! Så denna kväll innebär mys i stora lass oss flickor imellan.

Tänkte tala lite om det här med färger. Själv så ska jag erkänna att jag nog föredrar främst svarta kläder, men även lite färger. Något jag däremot aldrig använder så är det rosa kläder, det slutade jag med för länge länge sedan. På dottern däremot tycker jag rosa är hur gulligt som helst! På bebisar och små barn är rosa fint, det erkänner jag. Sen skulle det dock inte förvåna mig om även hon växer upp och vägrar den färgen, men då är allt som det ska vara. Vore nästan förvånande annars med tanke på hur jag och sambon klär oss. På tal om sambon, hans största skräck är att hon växer upp och blir en Hip hopare haha det tycker jag är kul! Nästan så jag hoppas på det bara för att reta sambon, hade vart kul faktiskt. Bortsett från att även jag antagligen skulle få sår i öronen av att höra hennes stereo i framtiden :) Nä, hon får växa upp till precis vad hon vill, det lovar jag. Eller, måste nog korrigera lite där, växer hon upp och skaffar sig yrket prostituerad så kommer jag protestera en aning! Så nej, allt är inte ok!

Nu ska jag återgå till filmen här hemma och fortsätta mysa med världens gosigaste bebis. För det kan jag säga helt opartiskt att min bebis är den absolut finaste och gladaste som existera! Och våga säga något annat ;) Speciellt nu när det värsta med tänderna har gått över, så är min mysiga dotter tillbaka, precis som hon ska vara!

ha en trevlig kväll nu!!!