Mitt kaotiska liv

Ok, föräldrartiden har inte varat så här länge, det kan jag lova. Hände lite saker på vägen som jag inte riktigt kunde styra över.

Helgen var underbar! Först en natt på hotell och sen en natt hemma själva. Göteborg var vi i, låg i badkar i två timmar, satt på restuarang i två timmar drygt, tittade på film i sängen. Inte umgåts med någon annan än varandra. Det behövde vi! Sen en kväll hemma som bestod av lite alkohol och guitar hero! Helgen var så jäkla rolig, och vi fattade ganska snabbt att detta kommer bli en återkommande sak att göra minst en gång om året. Vi behövde verkligen tillbringa tid tillsammans och ensamma, att bara få vara oss igen, speciellt efter den sista månaden. Är mycket glad för att vi gjorde detta.

Sen däremot blev det lite mindre trevligt, sambon vaknade natten till söndagen med magsjuka...urk! Därav lite bloggtorka, hade lite annat att göra man kan lungt säga.

Sen igår när jag väl tänkte ta tag i det här igen så ligger portalen ner...så synd...

Hur som helst, sambon mår la hyfsat nu, återstå att se hur natten blir, jag börjar jobba heltid imorgon och sambon går hem på heltid. SÅ lite förändrigar sker, men det känns bra. Speciellt eftersom vi nu är hemma tillsammans varje kväll....som en riktig familj med andra ord!

Nähä, komedikväll på femman....så min stjärt kommer vara fastklistrad i soffan och enbart njuta....

Efter veckan med febertoppar, grönt snor och igenmurade ögon drar nu detta föräldrarpar till Göteborg för lite egentid, första tiden sen lillfisen föddes som vi ska vara barnlediga. Det behövs!

Så det blir inget skrivet här nu under helgen, bara så ni vet för vi är upptagna med annat!

Tandläkarbesök för stora stod på schemat. Man kan väl säga så här, hon var mycket mycket glad hela tiden, tandläkaren fick henne att skratta flera gånger. Men utav någon märklig anledning skrattade ungen enbart med munnen stängd.

45 min senare gav vi upp...



Den andra ungen producerar för närvarande mer snor än vad vulkanerna producera lava....

Jag har att göra med andra ord...återkommer när när diktatorn tillåter

Så illa av mig det här, lyckas inte riktigt få något flyt i det här med att skriva. Kanske bli bättre med tiden när vi kommit in i de nya rutinerna av att byta vardag med varandra.

har inte så mycket att säga ikväll heller för den delen, lite mycket som snurrar i skallen, men vill i alla fall informera om att lillfisen härmed har fått sin första tand. Kan ju tycka att det var på tiden! Kan även förklara senaste dagarnas frånvaro av min munterjök!

Annars, ja det händer saker hela tiden, men allt skrivs inte ner, en del saknas för att jag inte orkar eller hinner och en del skrivs inte ner för att det är inget jag vill dela med mig av till människor som inte står mig nära. Så är det...

Då båda töserna däckade vid sjusnåret innan vällingen så ska jag försöka slappa en stund, för jag har en svag aning om att det kan bli lite vaket inatt.

Till sist, jag längtar tills på fredag!!! Ska bli udnerbart att få komma bort en helg och bara vara jag tillsammans med sambon! Det behöver vi!

Mycket är det som snurrar i skallen. Hjärtat säger mig att vi borde satsa på det här om vi kan, trots att det inte är världens bästa tidpunkt. Men hjärnan säger att det är bättre att fixa vissa andra saker först. Frågan är vad som får bestämma i sista änden. hur som helst är det typiskt oss att göra sånt här. Vad berättar jag när JAG har fattat ett beslut, vilket kommer ske väldigt snart misstänker jag.

Övrigt, någon vill kika på vår bil för att ev köpa den trots att drivknuten gått åt skogen. Se där ja!

Och lillfisen åt välling ifrån flaska ikväll, i och för sig var hälften pärondryck, men det är en helt annan sak. Inte viktigt i sammanhanget anser jag....

Ja, det är något stökigt i hjärnan hos mig för närvarande plus att jag itne är helt piggelin, verkar som sambons basilusker bestämde sig för att få fäste trots allt...blä

Nä, nu sveriges värsta bilförare så man kan känna att man är bra på något i alla fall

Ha de

Lite så det känns.

Har burit barn i olika storlekar upp och ner för samma jäkla trappa i två och ett halvt år nu. Har tänkt tanken många gånger att jag kan trilla.

IDAG gjorde jag det.

Skulle bära upp lillfisen som sov, snubblar i trappen. Hennes huvud träffar (snuddar, mest rädd tror jag) järnräcket. Jag kan inte direkt släppa barnet och ta emot med händerna, så landar på höften.

Något rädd jag blev kan jag säga, lillfisen skrek i högan sky (inte så konstigt).

Nedanför trappen står stora och konstatera mest "mamma trilla" "oj!", "mamma ont?" "lillfis ont?" " Stora blåsa"

Personligen så kändes de som jag kunde nominera mig till tävligen om världens sämsta morsa på en gång, och vinna med bred marginal. Nu några timmar senare har jag sansat mig och fått tillbaka det sunda förnuftet och kan konstatera att det inte va så farligt för någon av oss.

Men usch vad otäckt det är.

Nu upp och mata barn och sen fortsätta städa bort julen

I helgen har jag (vi till och med kanske) bara njutit. det har varit en lugn och skön helg med mys, sällskap, badhus och framför allt lugna kvällar (att sambon vart sjuk förtränger vi nu för att kunna bevara bilden av den perfekta familjen) tillsammans. Huvudanledningen till att kvällarna varit lugna tror jag beror på pipmuggens intåg i familjen. Lillfisen äter sig inte mätt än på den, men hon äter och är nöjd, har nu gjort det varje kväll sen i fredags. Så läggningen och matningen av henne ha varit så behaglig och mysig i helgen. Det har ju nartuligtvis även påverkat oss andra. Stora tösen har även hon per automatik blivit lugnar och lättare att lägga. inte så konstigt egentligen, nu när kvällarna består av mys och gos istället för en förbannad bebis som använder sina röstresurser för att försöka sprä'cka rutorna.

Ikväll har jag och stora även varit på bada i huset som hon säger, översättningen är ju såklart badhuset. Lika kul som vanligt, så jäkla synd bara tt vi inte kommer kunna fortsätta till hösten med detta, men sånt är livet antar jag.

Sen att barnvakten aka mormodern till lillfisen såg till att jag fått sitta uppe med en icke-trött bebis borser vi från, hon var ju inte arg i alla fall, mest pigg och go, så är väl hyfsat godkänt i alla fall, även att klockan blev halv tio innan hon sover.

Då hon sover så fortsätter jag titta på det sjuka programmet på trean....mammor och minimodeller...hur tänker folk?

Stora tösen blev fin i håret idag hos frissan, hon studsar fram till stolen och satte sig med glädje. En mycket exalterad unge var det som inte behövdes mutas!

Sen vidare till mataffären för att införskaffa lite födointag till alla levande varelse i huset, utom möjligtvis dammråttorna. Hem och laga lite billig lyxmat.

Måste säga att det är en fredag som gått så smidigt och varit så jäkla mysig.

Faster Petra (gammelfaster för en del) kom förbi med en nyinköpt pipmugg till lillfisen. För ikväll startade nytt försök på vällingfronten i samband med nytt tips. Välling ur pipmugg!
Måste då säga att det gick mycket bättre än förväntat. Åt förvisso bara 60 ml, men den mängden åt hon med glädje hela tiden, och därefter somnade på studs. Så det känns bra faktsikt! har vi en jäkla tur nu så är det slut på jobbiga kvällar angående maten för lillfisen!

Sen däckade båda barnen innan åtta, nästan så man blir lite villrådig till vad man ska göra nu ju!

Trevlig kväll på er!

Min mor kom förbi under kvällen en runda. Hon påpekade att jag verkade vara mycket piggare och gladare sen jag började jobba.

Har funderat på detta, och det kan nog stämma. Energin är en annan nu när jag fått komma ut och träffa lite människor, och göra någonting annat som inte har med barn att göra alls. Så ja, jag är piggar och därmed på bättre humör! Det känns bra!

Idag har min stackars ömma hjärna arbetat segare än vad sirap rinner genom en nappflaska.

Stora har vaknat hur många gånger som helst under natten, mycket mardrömmar tror jag. Hon somnar ju om mellan varje gång, jag hinner knappt somna om innan hon vaknar igen. Inte mycket sömn inatt för min del tyvärr.

Eftermiddagen har däremot varit riktig mysig. Båda barnen har varit på ett härligt humör. Sen att lillfisen somnade vid sju snåret utan kvällsmålet lär jag väl få lida för inatt, men visst det får jag väl ta. Och stora somnade strax innan åtta...bra kväll överlag med andra ord!!

Hade det inte varit för att hunden tydligen inte kan gå på toaletten som alla andra hade jag faktsikt gått och lagt mig redan nu. Som det är nu får jag snällt vänta till efter nio i alla fall, och pannjäveln skiter jag i ikväll, jag orkar bara inte!

Godnatt! Nu lägger jag mig i soffan och vilar ögonen en stund...

Ja, det är väl bara att erkänna att det här med regelbundet bloggande går sådär. Men är väl bara att inse fakta att jag inte hinner med alla kvällar längre, speciellt inte nu när jag har börjat jobba med. Bara att gilla läget.

Tiden som varit sen självaste mordet på julgranen har varit intensiv milt sagt. Intensiv men väldigt rolig! I lördags var det fest i byn med en massa god mat som självaste min moder tillagat, en massa gott dricka och härligt sällskap. Fick lite sällsynt egentid med käre kusin vitamin, vilket jag uppskattade väldigt mycket.

Sen har det busats med lite barn under gårdagen, även minisimmet har dratt igång för året, vilket stora tösen var mycket glad för.

Idag for vi iväg till storstan för att hälsa på käre Petra och hennes lilla familj. Bild lägger jag inte upp, de för att jag faktsikt glömt att fråga henne om det är ok. Men vi har haft en härlig eftermiddag med skitprat och soffhäng. Inget vettigt gjort alls med andra ord! Stora fick vara hos farmor och farfar, då jag inte ville att hon skulle pilla på bebis för mycket plus att jag tyckte nog att de kunde behöva lite lugn och ro så här i början på föräldraskapet, och det är det sista som sker när stora är med! Lillfisen fick dock följa med som snällt bjussade på röstresurser som platsar på operascenen (dock glada läten), hon fick även ta ett bad i deras badkar vilket vi kan säga va mycket välbehövligt helt plötsligt!

Sen bar det iväg hemåt med två sovandes barn, som snällt fortsatte sova hela vägen upp till sängen. Sen att det är snorkallt här i huset var ju en besvikelse. Så istället för att göra osm planerat, alltså sova jag med, så får jag nu sitta uppe och elda så det inte är tio grader imorgon bitti. SUCK! Hoppas verkligen vi kan få in en kamin här till nästa vinter, annars begriper jag inte hur det här ska gå...

Jaja, lägga i pannan då antar jag....

Godkväll

Ja, det är sant. Idag begick jag ett mord, och inte vilket som helst, utan ett styckmord. Så vad är mer passande än att titta på Irene Huss - tatuerad torso ikväll?

Under självaste mordakten hade dessutom en hejaklack som bestod av en två och en halvåring som klappade förtjust i handerna och ropade "Bla Mamma!", varje gång jag satte häcksaxen i någon del. Bredvid henne stod en sjumånaders tös och studsade i sin gåstol samtdigt som hon skrattade varje gång syrran hejade.

Det tog tid, men till slut var det bara flis kvar av den där jäkla granen!

Så nu är julen över har jag bestämt, sen att jag kommer damsuga upp granbarr fram till midsommar är en helt annan fråga.

Funderade på om jag skulle skaffa fram ett dussin svarta rosor för att ge till sambon, som tack för denna rogivande kväll. Men efter vidare funderingar har jag kommit fram till att arsenik i hans kaka är en mer passande present.


Hur som helst, nu sover även stora och klockan är BARA tjugo i elva.

Nu ska jag ta och pusta ut en stund framför tvn trots att jag egentligen borde ta igen lite sömn, men behöver först och främst bara få andas ut lite i lugn och ro.

Så trevlig långhelg på er gott folk

Vill bara säga att jag är mycket tacksam för att sambon la stora tösen för att sova middag idag. Tack så väldans mycket!

Vill bara säga att hon sover så gott i sin säng med en "ginga" tryckt mot bröstet sen ett par timmar tillbaka. Eller INTE!

Så tack!

Inte ett dugg bitter, bara trött och på extremt dåligt humör

Idag har jag fått den stora äran att få snuffsa på en alldeles färsk bebis! Han va så jäkla söt (kan bara inte begripa va de kommer ifrån, måste vara brevbärare ;)
Så liten, så liten, nästan rädd för att han skulle gå sönder. Inte klokt vad fort man glömmer hur små de va, känns som mina har aldrig varit så små. Men det vet jag ju att de har varit, nästan på grammet dessutom.

Så mysigt var de, och även få tillbringa lite gosetid med självaste de nyblivna päronen! Den här stunden kommer jag leva på länge.

Upplyste även käraste sambon att jag va bebissjuk och han började mumla något om att det inte får plats tre bilbarnstolar i bilen. Jojo hahaha

Men visst blir man bebissjuk, och skulle nog inte tacka nej till en tredje framöver, men vi får väl se vad som händer och sker här i livet först.


Nu och stoppa tillbaka skitungen i sängen då hon gör saker som absolut inte hör ihop med att sova.

Då jag är alldeles för trött för att skriva om fullständigt oväsentliga saker ikväll, tillägnar jag detta blogginlägg till bästaste Petra och hennes fina man.

Idag på förmiddagen så blev de äntligen föräldrar till en liten Max!

Vi väntar med spänning på att få träffa underverket, men tills dess ska de få mysa och gosa in sig ifred.

Grattis till er!!!!



Nu film :)

Nytt år och nya möjligheter sägs det.

Första är väl kanske att jag skulle bli lite mer aktiv och konsekvent här i bloggen, för under december har det varit lite torftigt får jag nog erkänna.

Nyårsaftonen var jätte trevlig, lika många vuxna som barn, så livat var det helt klart. Vid tio tiden hade sista barnet däckat i soffan så då kunde vi prata lite skit i lugn och ro. Det här gör jag gärna om! För det är väl bara att inse att tiden då man festade hårt på nyår är förbi.

Idag är min sista dag som föräldraledig, det känns lite hårt och lätt ångestframkallande. Kan inte begripa vad den här tiden tog vägen. Då natten var lite jobbig med lillfisen sen, så blev det inte så mycket sömn för min del. Den tog jag igen under dagen och sambon tog med barnen till svärföräldrarna, dels för att jag skulle få sova i lugn och ro och sen förbereda mig med lite pappersarbete inför morgondagen. Så nu sitter jag här helt i min ensamhet, lite ovant.

Nu betala räkningarna innan pluggandet startar.

God fortsättning på er!

Ps, nyårslöften har jag härmed förpassat upp på vindern då jag aldrig lyckas hålla dem endå, varför bli besviken liksom?