Mitt kaotiska liv

Orkar inte ladda upp korten, främst för at tjag inte riktigt vet var kameran är för närvarande. Sist jag såg den var den i dottens hand, och precis som klossen, bollen och pusselbiten är den mystiskt försvunnen.

En av dotterns nya favoritlekar är när man jagar henne utomhus eller runt finbordet, ungen skrattar så hon kiknar och blir skvatt galen. Men det är så underbart att höra hennes ljuva stämma när den brister  ut i gapskratt. En annan favorit hos henne är allas skor, de skall tuggas på och bäras runt på. Speciellt våra tofflor eller hennes egna skor, de knallar hon runt med en i varje hand. Och sen hittar man inte dem mer...lika intressant varje morgon att hitta ett matchande par skor.

Nähä, nu ska jag plocka iordning lite här och göra ett hopplöst försök till att hitta de saknade sakerna, ingen större förhoppning om lyckat reslutat dock. Men är mycket nyfiken på var hon har sin gömma. Under soffan är den inte i alla fall, såvida inte dammråttorna har ätit upp dem, vilket även fick mig att inse att det kanske är dags att baxa iväg soffan för att städa under den, men det kan vi skjuta upp till en annan dag, inget viktigt...

Ska även hitta mina jobbnycklar som jag verkligen inte har en aning om var de är, har inte sett dem på tre veckor, har garanterat lagt dem på ett sådant smart ställe som jag inte kommer ihåg längre. Lyckat men inte så ovanligt när det gäller mig tyvärr.

Just de, båda buskarna är nu i marken, jäkla det blev mycket snyggar nu vid ytterdörren. Istället för en massa vildvuxet gräs, ormbunkar och lite andra konstiga saker så är det nu två snygga rabatter på var sida om trappen med buskar i. Mycket stiligt om jag får säga det själv.

Nu skrivs det och skrivs det, och egentligen vet jag inte varför jag skriver så mycket goja, men ibland skriver mina fingrar av sig själv, så jag tar egentligen inget ansvar för vad som ibland står här på bloggen.

Natti natti hörrni

Men hade visst missat en detalj, läkaren var ju inte med. Så vi måse tillbaka om en månad igen, för den riktiga bedömningen då.

Nu för tiden är min lilla tjej 75 cm lång och väger 9145 g, inte en stor tjej men följer sin kurva bra i alla fall. Sprutorna däremot är lika otäcka varje gång, det skär i hjärtat att se sitt barn så ledsen. Ushc inget kul!!!

Nu ska jag börja röja i tvättstugan och riva gips, lilla damen röjer bland leksaker och hundmat!

Höres senare

Hittade en liten lista inne hos Jenny som jag är så fräck att jag snor, men inte rätt av, tänkte lägga in mina egna svar förstås. Så här kommer lite fakta angående mitt älskade barn.

Vad heter ditt barn? Line, och bara det...inga andranamn eller liknande...
När var du beräknad att föda? 5 aug 2009
Föddes barnet på utsatt datum, om inte när? Nej det gjorde hon inte, hon bestämde sig för att komma ut några dagar tidigare nämre bestämt den 2:e aug.
Hur stor var barnet vid födseln? 2945 g tung och 48 cm lång. Ingen jätte bebis med andra ord.

Hur lång tid tog förlossningen? Har aldrig begripit hur man ska svara på den här frågan. När börjar man räknar ifrån? Från minsta lilla känning eller? I så fall tog det ungefär 25 timmar, räknar vi ifrån det gjorde sjukt ont tog det fem timmar ungefär.
Tog du någon smärtlindring Ja det mesta men inget tog. Fick petidin (eller vad det heter) och morfin för att sova för de trodde det skulle dröja, den tog inte, ungen ville ut tydligen. Fick epidural men den tog aldrig heller. Sedan en timme efter det försöket föddes hon. Hade dock lustgasen till hands...men lyckades aldrig hitta tekniken på den. Så egentligen hade jag väl inte så mycket smärtlindring när man tänker efter.
Tog ni reda på könet? Nej, vi fick inte och ville inte. Eller jag ville inte, sambon ville nog.
Hade ni bestämt vad barnet skulle heta? Hade två namn att välja på, men det slutgiltiga namnet bestämdes ganska omedelbart när hon hade kommit.

Hade du en svår graviditet? Inte ett dugg, trivdes med att vara gravid :)
Kan du tänka dig att skaffa fler barn? Väldigt gärna!
Har du fått några bristningar? bara på brösten...
Var du nervös inför förlossingen? Inte speciellt, hann aldrig bli det då vi trodde att jag skulle gå över tiden.

Hade du några cravings? Isglass de första tre månaderna (mitt i vintern), sen hade jag inga bortsett från att allt sockersug försvann fullständigt, åt inget godis, chips eller läsk mer eller mindre...
Hur mycket gick du upp i vikt? 4,5 kg...tydligen rekord i Värnamo ;) var sjukt rastlös sista månaderna, så rörde väldigt mycket på mig.

Hur länge ammade du? I sju månader, slutade när jag började jobba.
Vem är barnet mest lik? För tillfället är hon mest lik mig, men när hon föddes var hon en avbild av sin far.
Vad är det bästa med att ha barn? Finns inga ord att beskriva glädjen och kärleken man upplever varje dag!

Är ditt barn döpt? Ja 14:e februari 2010. Slumpen föll på Alla hjärtans dag, jag ser det som ett gott tecken ;)

Sådärja, en lista färdigställd...kanske fullständigt ointressant för en del, men den kanske är till glädje för någon annan...

Nu går jag till sängs!

En sådan här dag kommer enbart en gång, och vi glömde ta kort....ARGH!!!

Vi fick ett par få när hon öppnade presenterna som hon fick av oss, eller hon öppnade inte så mycket egentligen. åt mest snöre och drog nog en gång i pappret. Men inte ett enda kort på vad hon fick, så jäkla illa av oss, vad är vi för föräldrar egentligen!!!

Här kommer i alla fall två bilder ifrån dagen, och jag lovar av hela mitt hjärta att den förbannade kameran ska följa med mig vart jag än går i fortsättningen. Som tur är ska vi ha barnkalas på lördag för resten av släkten, får försöka kompensera då istället.



Paketen bestod av kritor, ritblock och en Bobby Car! Fick även en illalåtande bil av mormor och morfar idag. (illalåtande för oss och skönmusik för hund och barn, precis som det ska vara)

Bortsett ifrån hennes föräldras klantighet till att föreviga detta tillfälle så har dagen varit underbar. Jag tror och hoppas att även dottern hade en lite speciell dag. Enda tråkiga var ju att sambon var tvungen att åka och jobba på eftermiddagen. Dottern fick idag äta naken, detta av anledningen (vi är inte nudister för de som trodde de) att hon skulle få kladda och slabba bäst sjutton hon ville med tårtan. Vilken förvånad blick hon hade när hon körde ner handen i tallriken och ingen sa något utan snarade skrattade. Det tog hon som ett jakande och fortsätte glatt. Kan tillägga att barnet även fick ett bad efter tårtan...det behövdes!

Därefter har vi hälsat på kossorna i hagen, alltid lika uppskattat, busat med grannbarnen som är på besök, plaskat i pool och klättrat i sandlåda. Barnet var helt slut kan jag lova, däckade ganska omedelbart bums.

Så nu lider barnets första födelsedag mot sitt slut!

Jag tar nu kvällen och en välförtjänt rostbiffsbit....

...för det är älskade dotterns födelsedag! hipp hipp HURRA!!!

inte klokt!!

Snart ska vi iväg och inhandla en tårta, och sen när sambon har masat sig upp ifrån sängen skall det gottas i tårta och en massa paket!!!

Regnet öser ner, kommer nog aldrig sluta heller,men vad gör det när man går på SEMESTER!

Inte ens tre ton regn kan förstöra glädjen i detta!

Återkommer lite senare med mer skriverieri och förhoppningsvis lite vettigare innehåll. För nu måste jag rädda hundmaten från en snabb flicka. funderar på om jag ska ge henne lite kvällsmat istället så ´kanske hon inte känner ett lika stort behov att äta hundens mat, och hunden slipper ligga och blänga på henne!

Bye

Nu är jag nöjd, blir inte bättre än så här den här gången.

Dottern har äntligen börjat äta mat igen utan att spotta ut ALLT. Så antingen har tanden äntligen brutit igenom eller så har hon kommit på att anorexi är ganska jobbigt, att vara hungrig hela tiden var visst inte så kul som hon trodde. Jag satsar trots allt på tanden, men helt hundra kan man ju inte vara. Inte direkt som att hon talar om allt hon tänker, förvisso om vi nu ska vara petnoga så talar hon inte alls...något enstaka ord kanske, men inte mycket mr och det är garanterat bara jag och sambon som tyder något där. Gå däremot är en hit, snabb som en vessla när hon kryper, så det tar hon till när det ska gå fort, oftast till ngåot hon inte får göra. Annars så har hon börjat gå redigt bra, idag försökte hon springa, gick inte så bra dock. Men kul att se att hon har viljan och envisheten, misstänkte att det kanske kommer från mig.

Nu ska jag slappa en stund i soffan innan hunden skall rastas, sen ska jag i säng tidigt ikväll. Vill vara pigg imorgon när vi får besök!! det kommer bli jätte roligt!!!

Så har en bra kväll!

Inatt kommer älskade sambo hem!!!!! Jag längtar så jag blir sjuk. Inget kul att vara själv på¨kvällarna, dessutom hinner vi ju inte ses alls när han jobbar natt, men nu är snart den här veckan över och sen är det några veckor kvar till nästa pers.

Sitter i soffan och slappar slappar slappar. Är så trött så jag funderar på att knalla upp och göra dottern sällskap istället. Eller kanske titta på film...jag vet inte, är något ambivalent ikväll känner jag. Borde verkligen passa på att kolla på någon skräckfilm, eftersom jag abra kan göra det när sambon inte är hemma....så blir det nog.

Tänkte lägga upp lite bilder här, men orkar inte, tar för lång tid. Ska försöka få det gjort imorgon bitti istället, har en svag aning om att dottern knappast kommer ta sovmorgon. När jag inte är hemma sover hon till halv nio ungefär, så fort jag är hemma på morgonen är klockan sex sju när det är en riktig glad och sprallig liten tös i sin säng. har funderat på om det kanske beror på att hennes säng står bredvid min sida av sängen, så hon ser mig direkt när hon vaknar. I vanliga fall i veckorna är jag ju inte hemma, så då kanske hon somnar om igen?? För sambon kan hon inte se från sin säng...kan det vara så enkelt??

Önskar egentligen att hon kunde flytta till eget rum nu, eller rättare sagt det har jag gjort ett tag. Kommer garanterat sakna henne, att ligga och kika på henne innan man somnar är bland det bästa som finns. Men sen en tid tillbaka har jag märkt att vi har börjat störa varandra. Hon har börjat vakna när v går och lägger oss, somnar oftast om så fort vi släcker lampan igen, men vissa gånger kan det blir ganska sent, och då är jag ehlt slut på jobbet dagen efter. Problemet i allt det här är ju att hennes rum inte är färdigt. Och då menar jag inte färdigmöblerat eller tapetserat eller något sådant simpelt. Jag menar det bokstavligen, det är inte färdigt! Inga väggar är isolerade, och det ska upp nya vägga, fixa ny dörr då det är två in i rummet nu???? Varför? Sen ska det läggas nytt golv och tak och allt eentligen, så det dröjer garanterat innan hon flyttar in där. Men som sagt, delade känslor inför den kommande flytten äär det, så mysigt att ha henne hos sig, men jag är  väl medveten om att det inte fungerar hur länge som helst.

Hur länge hade ni andra barnet inne i erat sovrum??

Nu film och sen godnat!

Varje fall får man göra det i det här huset. Det har jag bestämt. Kan förvisso ha någonting att göra med att det är författaren till den här bloggen som är sjuk. Nu ligger jag inte direkt för döden eller något i närheten. Men har en skallavärk som inte är av denna värld, allmänt ont i kroppen, börjar tappa rösten och näsan är tätare än vad berlinmuren var. Hur som helst så tycker jag lite synd om mig själv, så då får man tröstäta lite.

Har upptäckt en sak i och med detta. Förr i världen när man mådde risigt kunde man bädda ner sig i soffan och ligga och kolla på film hela dagarna. Utav någon skum anledning fungerar inte det längre. Undrar varför?

På tal om svaret på frågan ovanför, damen i frågan börjar bli redigt haj på att gå nu. Flera steg i rad, sen blir hon feg och sätter sig ner. Rekordet idag är sex steg i följd. En stod applåd för det! Duktiga lilla tjej! Snart har vi ett barn, inte en bebis (för bebisar kan inte gå) som springer ikapp med hunden i huset. Var hon okontrollerbar innan dess så vet jag inte hur det här ska sluta.

I morse så gjorde hon ett dyk ner från vår säng, eftersom jag skrev ordet dyk så förstår ni nog att det var huvud före. Tur att man har en tjock fäll på golvet, men i alla fall. Det är ju fullt tillräckligt för att man ska känna sig som sämsta mamma i världen. Men lite gråt och skrik botas bäst vid den tiden med välling och gos. Så även det löste sig...

Jaja...eftersom dottern nu sover, ska jag nog ta och göra det som nämdes tidigare. Krypa ner i soffan (hade velat ha en filt, men jag är rädd att jag svimmar av värmeslag då) och titta på en film! Förhoppningsvis mår man lite bättre imorgon så jag kan gå till´jobbet, har inte riktigt råd att inte jobba...

Ha en go måndag hela veckan gänget...

Sådana här fina saker har jag fått på posten!



Den blommiga mössan och dregglisen är vad som kommer pryda dottern framåt hösten och kanske även sensommaren. Vill ni har lika dana hälsa på Mirasmamma och klicka på kategorin Syhörnan.
Jag säger tack så himla mycket!!! Är jätte nöjd!

Så länge sedan är det sen min älskade dotter föddes, eller rättare sagt elva månader sedn och tretton timmar och 41 minuter sedan (ca). Sjukt vad tiden gå fort, men samtidigt är det som hon alltid har funnits. Svårt ibland att komma ihåg hur livet var innan vi blev tre i familjen, hur sjutton spenderade vi all ledig tid???

Vid den här tiden förra året gick jag runt och var en tjockis i värmen. SJälv var man i skogen då sambon jobbade dygnet runt mer eller mindre. Rastlös var jag med, och vår gräsmatta kommer aldrig vara lika välskött som den var då och hunden kommer nog inte få lika mycket motion heller för den delen. Och vad man längtade efter den lille samtidigt som det fortfarande var så overkligt att det skulle komma en liten. Fattade det nog aldrig egentligen innan hon föddes, och knappt då heller. Tog ett par dagar innan man riktigt förstod att den här lilla varelsen är här för att stanna!

Ja, lite nostalgiskrivrier blev det visst här.

Efter en tuff kväll i trädgården så tar jag nu kvällen framför någon halv taskig film, helst en jag slipper tänka till. Imorgon bär det av mot storstaden, där ska det badas på stranden och grillas på kvällen, ser vi fram emot mycket. Vad dottern tycker om saken är däremot lite mer svårtolkad, hon väljer att hålla det hemligt än så länge.

Ha en underbar helg i solen!

Kom på precis efter jag skrivit titeln att den sa ju faktiskt ingenting, och absolut inte vem som hade ett jäkla humör. Speciellt inte eftersom det stämmer in på oss allihopa i den här familjen. Men den som stod ut ordentligt ikväll med taskigt humör var dottern. Man vet precis när hon är trött på gränsen till övertrött. Det är när livet är perfekt tills du tar ifrån henne pyjamasen till exempel (då hennes mamma tyckte den skkulle sitta på den lilla kroppen och inte i hennes mun) och sedan efter blir fullstandigt rabiat! Inget dög, fick inte sätta på blöja, inte pyjamas, inte ha henne i knät, inte ge välling, efter mycket om oc men åt hon en halv flaska och sen däckade!

Trots skriken och gråten för att inte tala om ilningen innanför pannbenet som nu mycket möjligt kan vara en start på tinnitus. Menar, vad är en rockkonsert jämfört med bebisskrik, rena rama lekstugan! Men hur jkäkligt det än är så kan man inte låta bli att älska det lilla trollet. Jag har dessutom betydligt större tolerans än sambon när hon skriker, inte för att hon gör det speciellt ofta. Det här var nog första gången på flera månader tror jag. I alla fall, sambon han lider mycket mycket mer av när hon skriker, har alltid gjort. Alla är vi olika, och tur är väl det.


Imorgon är jag ledig!!! Woho!! och jag har beställt fint väder, för här ska det badas badas badas utomhus!

Kvällen var dessutom mycket produktiv. Klippt gräset, lagat mat, badat ett barn, brottats med ett barn, sövt ett barn, långpromenad med en hund och pillat med trappen en timme. Känner mig nöjd!

Nu tar jag ledigt resten av kvällen...

Något är mycket mycket fel! Det är måndag tidig kväll och jag är inte trött?! Vad sjutton beror detta på, det kan ju verkligen inte vara normalt...

Idag ringde jag till dagiset som dottern ska gå på från och med mitten på augusti. Undrade lite när man fick komma dit och kika, lite nyfiken är man ju allt. Hon jag pratade med i telefon verkade vara hur gullig som helst och jätte glad över att det skulle komma en ny liten flicka i år. Sådant är ju alltid positivt!! Så fortsätter det så här kommer jag känna mig jätte trygg med att dottern tillbringar dagarna där. Men det allra bästa är ju att det bara kommer vara fjorton barn där sammanlagt mellan ett och sex år. Perfekt!! Och så ligger dagiset mitt ute i skogen, ingen trafik och bara underbar natur för barnen att härja i! Jag har en väldigt bra känsla inför det här!

Kvällen bjuds annars på en promenad för mig och hunden, dags att ta upp kampen igen mot kilorn. Är något missnöjd över att jag har gått upp igen....suck. Men det ska vi frsöka råda bot på. Har ju inte så jäkla mycket tid till att träna direkt, så det får bli sluta upp med läsk och strunt, och försöka ta en promenad varje dag i alla fall. Det borde ju åtminstonne inte bli värre.

Är det drygt att ha en vedpanna så man måste elda för varmvatten? JA! Är det drygt då att vattenkokaren har gått sönder så jag måste koka vatten på spisen för att diska! JA JA JA! suck igen!

Nähä, sätta fart nu då så jag hinner med allt...

Känner mig som en hemsk mamma! Så här i efterhand var det nog en dum idé att åka iväg på kalaset trots allt. Lilltösa vaknade igår vid halv elva, hade då sovit sen klockan sex på kvällen. Upp fick hon komma, jätte hänging, inte alls den vanliga spralliga bebisen som brukar röja här hemma. Tpg tempen som visade 39.5 grader, det är jätte högt då både jag och dottern ligger i normala fall väldigt lågt på normaltempen. En alvedon och en flaska välling till barnet. Åt väl halva flaskan kanske....

Kom i säng igen vid tolv tiden tillsammans med oss. Sen vaknade hon klockan ett, tre, fyra, halv fem och till sist halv sjuk. Jag är något trött nu!!! Tempen är på väg ner i alla fall, skönt och barnet är på väg att bli en illbatting igen! Hoppsa vi bara att det inte blir värre än så här!

Så nu sitter jag och dottern och kollar på barnprogram samtiigt som dottern gnager sönder sin pappas plånbok. Jag låter henne hållas, något kul ska man ju få göra när man är sjuk. Men visst är hon gnällig fortfarande, mne å andra sidan är hon inte värre än vad en karl är som är lite lite förkyld. Så hon är rsäktad, hon har i alla fall feber!

Bye bye

Här hemma har vi en sjuk liten tös, vaknade tidigt imorse med feber, hosta och rinnig näsa. Mycket fel dag att gå och bli sjuk på då vi skkulle iväg på 80-års kalas på dagen. Som tur var skulle vi inte iväg långt, tre minuter i bilen. Hade tänkt promenara första faktiskt, men med tanke på väderleken kändes det som en dum idé. Då hade vi väl blåst bort istället.

Gav dottern en alvedon och lite nässpräy, sen bar det iväg. Trots att hon var hängig och inte alltför kry, så höll hon modet uppe hela tiden. alla kommenterade hur glad hon var (de visste inte att hon var sjuk), det kanske säger en del om hur hon brukar vara då. Hon skötte sig jätte bra! Var social och hur go som helst, sov en del i vagnen med. Efter några timmar åkte vi hem, då vi tyckte att nu räcker det. Så dottern fick kvällsmat och sen hopp i säng, då hon snorade, snörvlade, rödmosig i ansiktet och gnuggade ögonen. Något tidigt att sova vid sex kanske, men vi tyckte att strunt samma. Hon somnade  utan att fått i sig välling eller på med någon pyjamas. Men vi kom fram till det, nu får hon sova så länge hon vill. Så tar vi den smällen i natt eller tidigt imorgon bitti. Hellre det och hon får vila ut, och då förhoppnignsvis kanske mår lite bättre när hon vaknar.

Inte lätt att vara liten och sjuk...

Man tycker ju så fruktansvärt synd om dem! Och inget kan man göra förutom att sköta om och gosa så mycket som möjligt!

Nu ska jag och sambon titta på tecknat, hur vuxet är det?!

Hörs imorgon....

Är man trött på morgonen om man upptäcker vid klockan ett på dagen att man har tagit på sig trosorna ut och in??? Snacka om att man i alla fall blir förvånad!

Ikväll har sambo och kusin åkt till Sweden Rock, ensamma kvar i huset är jag och lillhöna. Så kvällen kommer handla om lek, gos och mys så länge lilla damen orkar, för ikväll har vi inga krav på läggtider eller sådant trams.

Lilla kusin Wilma är inte så liten längre, för idag har hon varit barnvakt åt dottern för första gången på egen hand. Det skötte hon exemplariskt, nästan lite för bra egentligen. Det med tanke på att dottern inte var speciellt intresserad av att följa med hem och hos mig var det inget kul alls att vara hos. Det är tacksamhet! Nästan så det sticker lite i hjärtat...men men sådant är väl livet, trotsåldern kom tidigt eller nåt. Men till skillnad från hunden var dottern faktiskt tvungen att följa med hem, hunden fick äremot stanna kvar ett litet tag till. Så jag antar att detta innebär att hunden faktiskt har större chans att få igenom sin vilja än barnet. Märklgit bara att ingen vill komma hem igen, hoppas inte detta gäller för sambon med ikväll...

Nu ska jag ta och fortsätta med lek och bus på golvet, det eller misshandlad, vilket förvisso är exakt samma sak enligt dottern. Undrar vad detta ska leda till???

Hörs senare

Vet inte vad sjutton som har hänt senaste veckan. Dottern har helt klart hitta sin sjätte växel, för nu går utveckligen löjligt fort här. Från att enbart stått och gungat fram och tillbaka när man håller henne i händerna, så går hon nu. Hon kryper fort som fasen, och började ställa sig upp själv. Nu gör hon detta hela tiden och försöker även stå själv utan stöd, går bätte än vad man kunde trott faktiskt. Senaste från idag är att hon sätter sig upp själv från liggandes. Första gången det har hänt, och när man kommer på en ny sak måste den saken övas in till perfektion tydligen. Alla dessa akrobatiska övningarna medför även att ungen är toktrött hela tiden. Just nu tar hon dagens andra sovstund...ska bli intressant och se hur länge denna kommer vara, förra varade i över två timmar. Så nu ska jag sätta igång att måla andra laget ute i hallen...

Glöm inte att rösta på min lilla dam :) Det kan ni göra här! Det skulle förgylla en mammas vardag!

Det här är då den lilla damen det gäller!

Har ju varit fruktansvärt dålig på att uppdatera bloggen. I helgen var jag ursäktad tycker jag, då vi var på besök i Bollebygd och hälsade på familen Hansson. För gårdagen har jag dock ingen ursäkt, så jag säger förlåt.

Men helgen var härlig!! Gjorde egetnligen inget speciellt, grillade gott på fredagen och tjötade massa strunt. Sen blir det ju så att när små barn är inblandade är man gärna inte uppe till tidig morgon och festar, så det blev lungt och skönt. Tyckte det var jätte roligt att träffa dem :) sen var det roligt att se hur bra ungarna trivdes ihop!

Sen, ja vad sjutton har hänt. Så mycket så jag kommer inte ihåg allt. Hunden rymde igen....funderar på att sälja honom på auktion!!!

Med dottern har det däremot hänt väldigt mycket. Vi var ju lite oroliga för att hon började bli allergisk mot något, då hon började få röda prickar lite här och var, likande exem väldigt mycket. Men genom ett mirakel så försvann alla märken när tand nummer sju tittade fram! Så välkommen säger vi till den! Lite lätt osymmetrisk igen då, fast denna gång i underkäken där hon har tre stycken. Detta förklarade även helgens dåliga ätande från lilla frökens sida. Satt och spottade ut all mat som kom in i munnen i två dagar i rad. Sen igår upptäckte vi att hon spottar ju inte alls, hon försöker tugga maten! Så här har vi gott runt och retat oss på att ungen har hittat på olater så försöker hon bara lära sig...inte annat än att man skäms litee.

Krypningen har även gått över i elefantstilen, den verkar passa henne bättre, påminner lite Mowgli. Har även börjat ställa sig upp själv nu....hua, det går fort! Hinner ju inte med, snart gå hon väl med...

Nä, nu blir det slappa en stund innan fröken fräken vaknar, bäst att vara utvilad så man orkar med allt klättrande och klösande....

Var tvungen att göra det här då jag tycker att jag har världens sötaste bebis hemma. Må vara en lätt partisk åsikt, men det bryr vi inte oss om nu.

Gå in här och rösta på lilla skrutten! För visst vore det roligt om hon vann!!

Här är då bilden som är med i tävlingen!