Här kommer då en magbild för v. 20+1, dock så upptäckte jag att det var förbaskat svårt att fota sig själv. Testade att ta kort i spegeln, men så vida ni inte är intresserade av ett stort ljussken så är det här de bästa jag lyckas åstadkomma. Får nog be sambon ta ett kort imorgon för att försöka kompensera upp det här. Kan säga att jag känner mig inte speciellt gravid idag, mest fet, ungefär som en flodhäst. Men så här ser den ut idag i alla fall.



För att visa hur vårt vardagsrum ser ut när dottern har fått tillbringa fem minuter själv där, så kommer den här bilden.



ALLT är framsläpat! Tur att hon är lika tjänstevillig till att plocka ihop leksakerna innan hon går och lägger sig.

I brist på godis är jag nu inne på min tredje glassbåt. Så en vild gissning är att jag kommer gå upp en "aning" mer den här graviditeten. Bara att hoppas på en lika bra viktminskning som med dottern. Enda tråkiga är ju att jag kommer få gå hela sommaren utan att bada i sjön och se ut som ett sladdrigt fetto.

Tänker gnälla nu. Jag är trött, ¨på uselt humör och börjar bli sjuk. Känns ju jätte bra med tanke på att jag är själv på jobbet nu för tiden, funkar inte riktigt att vara hemma då. Dottern har även hon varit på ett uselt humör senaste två dagarna, har svårt att sova, ledsen och grinig oh vill inte äta. Är det smittsamt tro??

Önskar bara hormornerna kunde lugna ner sig, är tröttsamt att vara så jäkla ostabil i humöret hela tiden. Jag är trött på att vara trött....suck...

Sa ju de, ett jäkla gnäll inlägg.

Så för att försöka göra något åt en av dessa saker, ska jag i säng jäkligt tidigt ikväll och bara hoppas att barnguden där uppe är snäll inatt och låter barnet sova...
Är helt slut i huvudet, och veckan är inte ens slut än. Men det är bara fyra månader kvar...sen får jag vara hemma ett år minst i alla fall. Så snacka om att nedräkningen är igång!

Positivt är att idag har jag kännt av bebisen mycket mer än vad jag har gjort tidigare, och det känns riktigt bra. Däremot är det fortfarande mer dämpande rörelse, men antar att det är så när moderkakan valde att placera sig där den gjorde. Det som är något mer negativt är ju att halsbrännan har nu dykt upp, inget behagligt....bläääää tur att jag har köpt hem lite preparat på detta, för något säger mig att de kommer gå åt som smör i solsken.

Nu blir det lite masterchef, sen blir det nog sängen för mig, tröttheten hänger tyvärr kvar i kroppen...när ger de med sig???

GodKväll

En mycket spännande morgon! Jag och sambon lämnade av dottern på dagis, sen for vi vidare mot staden för att kolla till skrutten i magen. Lika häftigt som första gången att få se bebisen på bild. Kön vet vi inte, men jag har mina misstankar, men väljer nog att behålla dem för mig själv ett tag till. Det var en lugn skrutt till skillnad från dottern. Bebisen sov sig genom hela kollen utan några planer på att vakna trots ihärdiga försök av barnmorskan. Knäna uppe vid axlarna dessutom, så måtten blev nog sådär haha. Fick även reda på att jag har moderkakan i framkant, vilket kan ju förklara varför jag inte har kännt av bebisen så mycket...7

Nu längtar jag ännu mer till sommaren! Just de, blev flyttade tre dagar, så nu är det officiella dagen den 14:e juni!

Filmdags!

Jag kan verkligen inte föstå varför man ska gå runt och vara orolig, borde man inte ha lärt sig något? Jag måste vara dummare än tåget. Sen jag kände av bebisen första gången så sitter man bara och vänta på att det skall kicka till igen, har det gått "för" lång tid blir man nervös. Minns denna korkade känsla med dottern med. Som om inte bebisen skulle sova någon gång eller? För bebisar sover ju verkligen ingenting på dygnet. Sen ska vi även på ultraljud imorgon bitti, är till och med nervös inför detta. Jag vet inte varför jag är nervös egentligen, eller rättare sagt för vad. Men men, det går ju som det går, inte direkt att man kan påverka något i alla fall.

Över till något helt annat. Funderar seriöst på att börja åka skridskor på morgonpromenaden med hunden. Ren jäkla isgata är halva rundan. Känner mig som bambi på is. Benen far åt alla håll och kanter, och när till och med hunden halkar varannat steg så börjar jag inse vitsen med gammelskor....alltså broddar. Funderar starkt på att skaffa de!

Nu ska jag äta en jäkla massa godis, för visst var det lördag??
Kommer ihåg för ett tag sedan att jag skrev och var så glad över att jag inte längre var trött. Jag hade FEL! Senaste dagarna har jag varit extremtrött istället, och ryggvärk börjar göra sig påmind. Det stör mig nästan ännu mer än att jag är trött. När jag väntade dottern kom inte ryggvärken förräns jag var i v 30 eller något sådant. Men nu, imorgon v 19 har jag en rygg som lika gärna kunde varit ett verktyg för folk att springa maraton på! Inte schysst!!

Dagen iag har som alla andra lediga dagar tillbringats med pulka och idag var även min mor med på promenaden. Var även och hälsade på lite kor, vilket var väldigt faschinerande enligt dottern, speciellt när de råmade! Men dagens bästa om dottern får välja (tar mig faktiskt friheten här att bestämma detta) var nog trots allt överrasskningen som väntade när vi kom hem igen. Då hade sambon skottat fram en tunnel under snön i nedförsbacke, så mna kunde åka på rygg eller mage nedför! Jisses vad lycklig barnet blev. Något skeptiskt första gången, men sen sprang hon runt tunt runt och blev fullständigt tvärilsk när det blev dags för lunch! Förhoppningsvis står den kvar imorgon, känns tvveksamt då det har regnat hela eftermiddagen....blä


Ikväll, missa inte Gabriel Iglesias på Comedy Central....sjukt kul kille! Killen utan ansiktsdrag men med ett otroligt mimspel och imitationer, inte säker på hur det fungerar egentligen...men bra är han!

En mycket bra start på det nya året måste jag säga. För första gången den här graviditeten kände jag av små små sparkar i magen. Hade glömt bort den underbara känslan av de, men är väldigt glad för att jag får uppleva det ytterliggare en gång. Den här gången kände jag av bebisen betydligt tidigare än med dottern. Då tror jag inte jag kände små sparkar förräns i v 20 eller 21 om jag inte minns helt fel.

Nu ska jag krypa under filten och invänta Ivenhoe och förhoppningsvis får känna lite fler sparkar ifrån bebisen.

Märligt det där. När dottern sparkar mig på nätterna är det inte alls mysigt, men dessa sparkar välkomnar jag med glädje!

Det verkar som min energi börjar återvända igen, så sköööönt!! Från att varit konstant trött i sexton veckor eller något sådant så tar jag tag i saker och ting igen. Känner igen det här från sist, då hade jag öveskottsenergi som heter duga.

Nu inväntar vi besök sen skall vi äta gott och snacka lite skit. Återkommer senare...

Ps. är osäker på hur långt gången jag är, har en tendens att glömma bort det här, måste nog undersöka saken
Ja, rättar sagt redan igår, men hade visst missat de en aning. Måste säga att det känns som tiden går mycket mycket fortare den här gången än när jag väntade dottern. Jag hinner itne riktigt med, det är ju för fasen snart halvtid, och alldeles för många saker som måste blir klara innan vi är redo för två barn. Förvisso är vi väl redo, men det vore skönt om dottern ahde ett eget sovrum innan småsyskon dyker upp, men skulle det nu inte vara klart trots allt så får det gå det med.

Men jag minns att sist så sniglade sig tiden fram, veckorna var jätte jätte långa. Den här gången hinner jag inte blinka förräns veckan är slut. Men jag väljer att se det som något positivt, detg borde ju betyda att väntan inte blir lika dryg den här gången :)

Måendet: Jo mår faktiskt redigt bra. Behöver inte längre äta exakt var tredje timme för att undvika ullamående, däremot har jag tappat aptiten totalt, inte sugen på något och inget smakar längre. Men det här minns jag sen sist, så det bekymrar mig igenting. Vindruvorsuget har försvunnit och ersatts med clementiner istället, så sicken tur att det är den här tiden på året då!!!

Vissa dagar tror jag att jag har fått lite mage, nästa dag känns det som inbillar mig. Däremot så ser jag allmänt lönnfet ut, så än så länge kan man alltid skylla på en  chipspåse för mycket, typ varje kväll.

Nu säger jag tack ocj adjö för denna dag...har en dejt med stephen king nu!

Just de, blir både jobb och dagis imorgon, snorigt värre fortfarande, men ingen feber och nget ojämt humör, hos någon av oss. Eller visst jag är något ojämn, men skyller det helt på hormonerna (skönt att ha en ursäkt :P)
Inväntar sambon, trodde han skulle vara hemma runt tio tiden. Tror inte så mycket på det dock, misstänker snarare att klockan kommer vara nämre elva tolv innan han rullar in på uppfarten. Det inneär att jag träffar honom imorgon bitti, för vid den tiden snarkar jag ljudligt!

Fick en härlig räkning på 80 000 tusen...jippie!!!! Funderar starkt på att råna en bank...

Sitter här med julmust och en nästan tom skål med jordnötter. Vad sjutton ska jag tugga på sen då? Har en jäkla massa chips i skåpet, men det är precis som med dottern jäkligt äckligt för närvarande. Och är det som sist så återkommer inte suget efter förräns någon månad efter förlossningen. Många kan ju tycka att det är väl inget att snacka om. Men ni känner inte mig! Jag är chipsberoende! Chips blir aldrig någonsin inte ens om helvetet fryser till is liggandes i vårt skåp. Köper man chips, öppnas påsen omedelbartbums och är slut max en kvart senare. Lätt tre fyra påsar i veckan dessutom! Kan nog kalla mig svullo. Så nu när jag inte äter det så är det mycket mycket fel. Det är inte att de smakar illa, de smakar just ingenting! Och jag vet att jag tycker om chips, så därför har köpt på ren vana någon gång i affären på siståne, vilket har resulterat i ungefär fyra fem påsar (oöppnade) i skåpet. Ja ni förstår mitt i-landsproblem!

Det är inte bara chipsen som inte smakar något, det mesta smakar nada eller som sand i käften. Så ska det fortsätta i den här takten blir det ingen stor viktökning den här gången heller. Men det skrämmer mig lite samtidigt då jag väger mindre den här gången än vad jag gjort när jag blev gravid med dottern. Under ammningstiden gick jag ner väldigt väldigt mycket i vikt, ca 19 kg utöver gravidkilorna. Jag är inte säker på att jag vill göra samma sak den här gången, tror inte jag skulle må så väl då. Men men, ett mycket senare problem som jag få ta när det kommer.

Svammel svammel...inte ett vettigt ord, känns lite rörigt inlägg det här. Men så är det när hjärnan är trött men samtigit går på högtryck. Ingen bra kombination.

Ta och tittar på dumburken istället...
Skänker mina tankar till två vänner som befinner sig inne på förlossningen. Har varit inne sen i måndags för igångsättning, och inget verkar hända. Så händer inget inatt blir det kejsarsnitt imorgon. Skönt att väntan snart är över för dem! Nu vet de att det snart är över om inte annat!

SJälv har jag drömt mycket märkligt inatt, sömnen har varit fullständigt värdelös. Drömde att jag skulle trycka ut en unge på 6,6 kg, och hade inga planer på att delta i det. I vaket tillstånd måste jag säga att jag har fortfarande inga planer att delta i någon sådan förlossningen. Denna dröm beror garanterat på ovanstående väntan och att jag själv är gravid då. Hade nästan förträngt de konstiga drömmarna man hade när jag väntade dottern. Så underhållning varje natt då :S

Ensam hemma nu, eller ja dottern är ju självklart hemma. Men hon är inget vidare sällskap så här på kvällkvisten. Känns konstigt att vara hemma själv så här, ännu märkligare kommer det bli att sova själv inatt. Något jag inte tycker om eller vill göra ofta för den delen.

Nu tar jag en dusch för att bli av med lorten, därefter blir det musse pigg t-shirt och stephen king resten av kvällen tror jag!

GodNatt
Eller de kallar den i och för sig grötfest, men principen skulle vara densamma. Det skulle vara istället för luciafirande, för sånt sysslar de tydligen inte med på dagiset. Men vad som var mycket märkligt tyckte jag var att barnen inte sjöng en enda julsång?? Är det bara jag som tycker det är lite konstigt???

Men visst det var väl trevligt...men itne riktigt vad jag hade förväntat mig.

Övrigt, har börjat fundera lite på det här med min graviditet. Den verkar likna den förra ganska mycket. Det lilla illamående jag har haft har gått över. Fortfarande hungrigare än sist, men ändå inte så jag tänker på det. Så större delen av dygnet kan jag lätt förneka att jag är gravid, för jag känner inte av det alls. Nu ska jag väl inte klaga över detta, misstänker att de flesta skulle anse att man har tur. Och jag får väl instämma där, bara att hoppas att det fortsätter på detta sätt. Däremot är jag väldigt säker på att jag kommer gå upp mer i vikt den här gången, vilket inte är så konstigt då jag inte har tiden till att motionera lika mycket nu. Men kan leva med det med, så viktigt är det inte. Det blir som det blir. Nu är nästa milstolpe januari, då det blir ultraljud igen!! Då kommer det kännas mer verkligt. vet att det gjorde de sist i alla fall.

Det som har börjat smyga sig på är dock en liten oro för att ha två barn. Hur orkar man med det, och framförallt hur hinner man ge båda barnen lika mycket av mig...vet att de kommer gå fint, men visst funderar man lite på vad man har gett sig in på....

Nä nu börjar det snurrar i skallen som tydligen börjar visa sig i texten så jag lägger ner för idag, och tar mig ett glas julmust istället...
Igår var det en väldigt intensiv dag måste jag säga. Dagen började tidigt tidigt med tanke på att vi var lediga. halv sex var jag uppe och ordnade med presenter till sambon, fixade samtidigt en vällingflaska till dottern. Upp och lite mys i sängen allihopa medans sambon öppnar presenter. Sen ner och göra oss iordning, lämna barnet på dagis, in till mvc för inskrivning. Fick reda på att jag är överviktig och ska tänka på vad jag äter, mycket roligt att höra. Roligare var däremot att vi fick se den lilla parasiten på skärmen....underbar känsla!!!! Blev mer verkligt nu!!

Sen handla lite, hämta barn på dagis. Hem och äta lunch, packa, åka förbi morfar och fira honom lite med. Vidare sen till storstaden, lämna barnet hos farmor och duscha så vi luktar gott. Invänta svågrar, hämta kompis, vidare mot konsertkväll. Började med middag på härlig restuarang, sen vidare för att se Sabaton. Jäkla de var bra, blev mycket överraskad. Hade inte förväntat mig att de skulle vara så bra live. Kvällen var jätte jätte rolig. Sen var jag då fyllechaffis konstigt nog. Ensam på vägen hela natten, bortsett från polisen som fölljde efter i sex mil ungefär. Sen tillbaka till storstaden för att sova, tre tror jag klockan var när jag kom i säng. Något trött!!!

Det var en dag och kväll med stora konstraster. Först att få sen den lilla på skärmen, en obeskrivlig känsla och sedan vidare för att gå på hårdrocks konsert. Nästan svårt att fatta att allt de hände på samma dag.

Nu julpyntar vi, vilket slutade med såga av rör coh möblera om, ser ut som en krigszon. Har jag tur är det fint till julafton i alla fall. För ikväll kommer det inte blir det!!!

Nu tar jag lite vindruvor, eller är det för mycket kalorier, bäst att fråga barnmoskan först (ironi)...
För just de ja, för vi kommer i sommar ha en storasyster här i huset :) hihihi något overkligt hittills. Fast å andra sidan det var det när jag väntade dottern med. Det var egentligen overkligt fram till dottern var en vecka gammal, då började man fatta vad som egentligen hade hänt. Misstänker att det blir ungefär samma sak den här gången.

Annars, jo jag mår finfint, har varit lite illamående den här gången, var jag inte sist. Men inget jag inte överlever, har egentligen bara kräkts två gånger...sen lite allmänt illamående till och från. Men det går nog över. Annars mår jag finfint, prima får jag nog ändå säga. Ingen viktökning än, dock gått ner två kilo??? Är det bra? Fast nä jag tänker efter så gjorde jag nog det sist med...

Inskrivning är om en och en halv vecka i alla fall...ska bli spännande att få göra allt detta en gång till.

En kompis åkte idag in till förlossningen, och jag ska erkänna att jag är lite avundsjuk
haha hur man nu kan vara det med tanke på vad det innebär..resultatet är roligt men resten kan ju kvitta, eller nä, till och med den biten ser jag fram emot.

Blev visst lite svammel det här, kanske ksulle ta ut soporna istället och sen knalla upp till sovrummet...