Mitt kaotiska liv

Ja, rättar sagt redan igår, men hade visst missat de en aning. Måste säga att det känns som tiden går mycket mycket fortare den här gången än när jag väntade dottern. Jag hinner itne riktigt med, det är ju för fasen snart halvtid, och alldeles för många saker som måste blir klara innan vi är redo för två barn. Förvisso är vi väl redo, men det vore skönt om dottern ahde ett eget sovrum innan småsyskon dyker upp, men skulle det nu inte vara klart trots allt så får det gå det med.

Men jag minns att sist så sniglade sig tiden fram, veckorna var jätte jätte långa. Den här gången hinner jag inte blinka förräns veckan är slut. Men jag väljer att se det som något positivt, detg borde ju betyda att väntan inte blir lika dryg den här gången :)

Måendet: Jo mår faktiskt redigt bra. Behöver inte längre äta exakt var tredje timme för att undvika ullamående, däremot har jag tappat aptiten totalt, inte sugen på något och inget smakar längre. Men det här minns jag sen sist, så det bekymrar mig igenting. Vindruvorsuget har försvunnit och ersatts med clementiner istället, så sicken tur att det är den här tiden på året då!!!

Vissa dagar tror jag att jag har fått lite mage, nästa dag känns det som inbillar mig. Däremot så ser jag allmänt lönnfet ut, så än så länge kan man alltid skylla på en  chipspåse för mycket, typ varje kväll.

Nu säger jag tack ocj adjö för denna dag...har en dejt med stephen king nu!

Just de, blir både jobb och dagis imorgon, snorigt värre fortfarande, men ingen feber och nget ojämt humör, hos någon av oss. Eller visst jag är något ojämn, men skyller det helt på hormonerna (skönt att ha en ursäkt :P)