Mitt kaotiska liv

Att vakna upp och inse att jag försovit mig är jobbigt nog, att då även inse att det är tretton grader inomhus är inte ok! Satte igång en del el-element och sen fort som fasen gnugga bort sömnen från ögonen (gick inget vidare) för att bege mig mot tandläkaren. Bara att åka till tandläkaren är starkt förknippat med ångest och en viss gnutta självdestruktivitet, så att upptäcka mitt under behandlingen där sadisten aka tandhyginisten misshandlar mitt tandkött att strömmen går är ju positivt så sätt att behandlingen gick fort över. Nackdelen är ju att det blir mer att göra nästa gång och största nackdelen va att även vattnet försvann, inte jätte fräscht att gå därifrån med munnen full med blod för jag inte kunnat skölja...

Som sagt, dagen kunde bara bli bättre...som tur är så blev den det. Kom hem till ett tomt kallt hus...familjen är på vift till svärfar som fyller år, inte ens hunden va hemma. Men det va i alla fall sexton grader inomhus, rena medelhavskänslan!

Tänt i pannan och en massa massa ljus, antagligen fler ljus här inne nu än det är på kyrkogårdarna under alla helgona. Så nu inväntar jag bara resten av husets invånare, tills dess får jag hålla tillgodo med två katter och försöka njuta av tystnaden.

Ha de