Mitt kaotiska liv

Hade en ganska jobbig kväll igår, stora ville inte alls vara med på tanken att sova. Allt slutade med att hon grät sig till söms. Mitt mammahjärta har inte mått så bra sen dess, hatar när det blir så. Samtidigt vet jag att hade jag försökt bli "sams" med henne vid den tidpunkten, hade vi dratt hela rundan åtta gånger till. Men samvetet mår inte alls bra kan jag säga.

Sen att jag bara hann träffa henne en kvart idag känns inte heller så bra. Hade velat få en chans att mysa och gosa, säga att jag älskar henne i lugn och ro på morgonen. Det sket sig ju, alla försov sig idag utav alla dagar.

Så nu sitter jag och liffisen här helt själva, det kommer vi vara tills inatt någon gång, och stora kommer inte hem förräns på lördag. Kan inte hjälpa att känna mig en aning ensam.

Jaja, den depptiden tar jag ikväll istället, för nu ska hunden få lite motion sen bär det av till stan för att äta lunch med käre farfar!