Mitt kaotiska liv

Fy fasen vad gött, ledig i fem dagar nu!! Inga klockor som kommer ringa på morgonen, eller jo förvisso lär väl sambons klocka ringa, men sånt märker jag inte ens, inte dottern heller, alldeles för tidigt för vår del. Så imorgon och de närmsta dagarna är det dottern som kommer agera väckarklocka, det är en roll hon tar på mycket stort allvar!

Hon har dessutom börjat tjöta en jäkla massa nu, munnen går i ett. Och hon verkar föstå det mesta man säger till henne, sen att hon väljer att ignorera sin mor vissa (många) gånger är en helt annat sak. "nej" är ett ord som används flitigt av både mor och dotter (undra var hon har lärt sig de?), "oj" är även det ett återkommande ord och "tack" och "hej" säger vi för jämnan. Varje gång hon snubblar, tappar något eller om någon annan gör något klantigt så säger hon "oj" och ser jätte förvånad ut. Ja, det är många fler ord som trillar ur munnen på henne än de jag har nämnt, men de tar vi en annan gång.

Just för närvarande låter de som barnet där uppe försöker hoppa sönder sin säng..

Innan jag glömmer, igår på v. 17+1, så kände även sambon bebisen för första gången. Verkar vara lik sin storasyster, lever rövare på kvällarna och nätterna i magen. Men det verkar hoppfullt inför framtioden, det medförde gällande dottern då att hon gjorde precis tvärtom på utsidan av magen. tacksamma föräldrar kan jag säga! Vi hoppas på exakt samma sak den här gången ;)

Filmdags