Mitt kaotiska liv

Ikväll blev de sent för lillfisen. Från att i nästan två veckors tid somnat som senast kvart över nio, var nu klockan tjugo i tolv...är inte helt säker på att jag gillar denna utveckling, kan ju alltid hopps på att en gång är ingen gång. Men har en svag aning om att en gång kommer bli många gånger. Jaja, då får de väl bli så.

Vet inte om jag berättat de heller, har jag de så ber jag om ursäkt och skylle på minne som en guldfisk. Lillfisens mage är nu i prima skick igen, ingen hjälp behövs längre vilket är mycket mycket skönt för oss alla faktiskt.

Stora tjejen uppvisade ett drag som hon möjligen kan ha ärvt från mig. Senaste kvällarna så har hon hållt på att leka med sin sänglampa, tända släcka tända släcka, ja ni fattar. Har inte brytt mig om de, då det fortfarande betyder att hon faktsikt är i sin säng, vilket jag tycker är bra. Men ikväll så slockande aldrig lampan, så till slut gick jag upp lite efter nio kanske, där ligger min underbara tös och snarkar sött med lampan tänd och bamseboken på bröstet. En blivande bokmal???

Nu, förbereda dagisväskan inför morgondagen och hänga lite tvätt, sen kanske även jag får sova...