Var ska man börja??
0kommentarer
OK, fick en förfrågan om hur det hade gått gällande dotterns nya säng. Så börjar väl med detta. Hela helgen har det ordnats och donats, målat innetak har jag gjort (i efterhand en dum idé), shoppat på Ikea och sen ställt iordning. Dottern är mycket förtjust i sitt nya krypin. Dock, det här med att sova i barnsäng i eget rum, tja ingen större hit. Somnar gör hon jätte enkelt i den, dock så varar sömnen enbart en timme i stötet, sen vaknar hon och är förtvivlad, lilla höna. så efter mycket kämpande igår kväll så slutade med att från två på natten till morgonen sov hon mellan oss. Det resutlerade i en mycket öm och mörbultad rygg för min del. Men ny tag tas ikväll igen! Klart, hon måste ju få en chans att vänja sig, inte så lätt när man är liten.
Då kommer vi till fortsättningen. Under lördagen har jag kännt av mycket sammandragningar och mensont, så igårkväll vid sju tiden tänkte jag att jag ringer väl in och kolla om det ska vara så eller inte. De konstaterade att jag är i v. 30+4 (igår) och skulle komma in. Jahapp, bara att sätta sig i bilen och köra. Väl där inne får jag reda på att jag har feber, no shit sherlok, den visste jag itne redan. Äggvita i urinen hade jag med. Satte ett ctg på magen i drygt 20 min, under denna stund hann jag med 5 sammandragningar, bra jobbat Frida! Vidare till att träffa läkare därefter för att göra ett VUL. bebisen mår hur som helst finfint där inne. Jag däremot hade en förkortad livmodertapp. Skall vara 4 cm, är den udner 25 mm är det inläggning för observation. Min var hela 27 mm lång, ytterliggare än en gång bra jobbat Frida! Jag fick välja på att åka hem eller ligga kvar, åka hem ja tack! Bebisenes huvud låg tydligen lite väl långt ner dessutom för tiden, så helt bra det var det ju inte.
Resultatet blev en sjukskrivning i tio dagar, besök på MVC på torsdag och ny läkartid om en vecka. Är även beodrad fullständig vila. Inga lyft (inte ens dottern, ja det var ju himla populärt hos den mammasjuka lilla grisen), ingen städning, ingen träning, ingen handling, inget sex, ha inget alls egentligen. Som sambon konstaterade, jaha då blir det inget sex förräns i september oktober...ja det lutar åt han kan ha en aningens rätt där. Just de ja, antagligen så är det stressrelaterat det här...vilket inte förvånar mig nämvärt.
Så nu sitter jag här som en jävla padda i soffan, dag ett på sjukskrivningen och jag är redan less på att inte göra någonting....
Då kommer vi till fortsättningen. Under lördagen har jag kännt av mycket sammandragningar och mensont, så igårkväll vid sju tiden tänkte jag att jag ringer väl in och kolla om det ska vara så eller inte. De konstaterade att jag är i v. 30+4 (igår) och skulle komma in. Jahapp, bara att sätta sig i bilen och köra. Väl där inne får jag reda på att jag har feber, no shit sherlok, den visste jag itne redan. Äggvita i urinen hade jag med. Satte ett ctg på magen i drygt 20 min, under denna stund hann jag med 5 sammandragningar, bra jobbat Frida! Vidare till att träffa läkare därefter för att göra ett VUL. bebisen mår hur som helst finfint där inne. Jag däremot hade en förkortad livmodertapp. Skall vara 4 cm, är den udner 25 mm är det inläggning för observation. Min var hela 27 mm lång, ytterliggare än en gång bra jobbat Frida! Jag fick välja på att åka hem eller ligga kvar, åka hem ja tack! Bebisenes huvud låg tydligen lite väl långt ner dessutom för tiden, så helt bra det var det ju inte.
Resultatet blev en sjukskrivning i tio dagar, besök på MVC på torsdag och ny läkartid om en vecka. Är även beodrad fullständig vila. Inga lyft (inte ens dottern, ja det var ju himla populärt hos den mammasjuka lilla grisen), ingen städning, ingen träning, ingen handling, inget sex, ha inget alls egentligen. Som sambon konstaterade, jaha då blir det inget sex förräns i september oktober...ja det lutar åt han kan ha en aningens rätt där. Just de ja, antagligen så är det stressrelaterat det här...vilket inte förvånar mig nämvärt.
Så nu sitter jag här som en jävla padda i soffan, dag ett på sjukskrivningen och jag är redan less på att inte göra någonting....
Kommentera