Mitt kaotiska liv

Käkade rester från i lördags, taco, så nu har min hjärna lyckats inbilla mig att det är fredag. Fatta att jag kommer vara grymt besviken och antagligen arg imorgon bitti när den äckliga väckarklockan ringer! Är bara så himla trött hela tiden, känns som jag skulle kunna sova i tre dygn i sträck. Det värsta är att när jag väl går och lägger mig, kan jag inte somna.....irriterande! Så då börjar mna om på ny kula dagen efter och är fortfarande lika jävla trött.

Har gått i däck i två dagar nu, lagt mig i fotöljen under en filt och försökt glömma att jag lever. Sambon har varit snäll och tagit alla måsten semaste tiden, då jag har legat där som ett lik och bokstavligen vägrat resa mig upp. Som tur är har dottern för en gångs skull varit på gosigt humör (kanske är ett positivt resultat efter sjukstugan?), det får gärna hålla i sig. Så hon har suttit/legat med mig i fotöljen och myst under en filt innan hon ska i säng. Kan tilläggas att jag fortfarande är kvar i fotöljen, och har inga planer på att göra något annat. Känner mig ganska tragisk....

Har inte specillt mycket roligt att skriva känner jag, orkar inte tänka, börjar dessutom se dubbelt så kanske dags att lägga ifrn mig dumburken och knalla upp till sängen, trots att klockan är knappt att barnet har hunnit somna. Känns bra att man för närvarande ligger på samma nivå som ens ettåring.

Förresten, visste ni hade vår dotter har samma humor och antaligen samma intelligensnivå som en kattunge? Idag satt jag här under min filt och viftade med tårna under filten. Dottern tyckte det var hysteriskt roligt, försökte fånga mina tår och petade mna på henne så skrek hon av skratt. Inte helt olikt det som katterna sysslade med som små.

Nä, God Kväll på er gott folk!