Ja då försöker jag väl då

2kommentarer

Ska försöka återberätta senaste tidens händelser. Är ganska säker på förhand att det kommer bli ett rörigt inlägg, och jag är inte säker på att det kommer återspegla allt på ett korrekt sätt. Men det får ni ta helt enkelt.

För ett par veckor sedan upptäckte jag en knöl i bröstet, ungefär som en valnöt. Ringer efter mycket om och men till vårdcentralen förra tisdagen. Bli uppringd av dem sju år senare enbart för att få reda på att jag måste kontakta ansvarig läkare och boka tid, för sånt gör inte dem. Vad fan gör de då? Min läkare har slutat, så visste inte vem jag skulle kontakta, därför ringde jag dem. Fick ett telefonnummer till någon som skulle vara min läkare i fortsättningen, tillsagd att återkomma under telefontid dagen efter. Jaha, ok då ringer jag på onsdagen, blir återigen uppringd efter sju år. Får tala med en läkare som prata lika bra svenska som jag pratar grekiska (inte idare mycket alltså). Hans bemötande var väl minst sakt kyligt. Han ansåg att jag var ju under fyrtio år, så det var mest till besvär, för sånt drabbar enbart kvinnor över fyrtio. Men han kunde pressa in mig på fredagen, eftersom det var ju BARA det jag ville. Kände mig ganska nochanlerad. Nu till historien med då, jag är gravid (YES) i tionde veckan (då alltså). Jag är väl medveten om att man kan få knölar i bröstet av en graviditet. Men jag har aldrig upplevt det tidigare och vi har cancer i släkten. Klart jag blir orolig, vill änadå få det kollat. Tankar börjar snurra, massa konstiga och sjuka tankar, rädslan smyger sig på, för tänk om det faktiskt är något. Ringde och frågade min mamma om hon kunde tänka sig att följa med mig till vårdcentralen, dels för att jag inte ville gå själv och sen just för att de var så kyliga i bemötandet, de tog inte min oro på allvar. Kan även tilläggas att jagt idigare hade ringt direkt till mammografienheten, men fick höra där att man skall ta vägen via vårdcentralen för att få en remiss till dem. Under onsdagen eller torsdagen? (kommer inte håg längre) har min mamma lyckats fixa en tid till mig på just mammografienheten istället, begriper inte hur men tack snälla mamma! Fick åka dit, blev klämd och petad på, jepp knölen hade jag inte inbillat mig, den var där. Blev nerskickad akut till röntgen för att göra en mammografi.

(paus för att bråka om elementhelveten)

Kan säga att det var jäkla i mig inte en angenäm historia att göra, obekvämt som fasen. Hur som helst, det visade inget farlig, utan var en samling av körtlar eller något. Till en av de viktiga sakerna då. När vi berättade om bemötandet på vårdcentralen, dels det att jag var under fyrtio och gravid, hur de avfärdade mig blev de riktigt sura. För så här är det. Skulle man FÅ bröstcancer under tiden man är gravid är det ännu viktigare än vanligt att upptäcka det tidigt. För tydligen gör själva graviditeten att cancern accelerera mycket fortare och den blir mycket aggressivare än om man inte hade varit gravid. Så de sa till mig att om det är någon annan gång jag upptäcker något som inte känns som vanligt så ska jag kontakta dem direkt, förklara situationen coh speciellt det att jag är gravid så får jag en tid samma dag. Detta kändes väldigt skönt. Självklart för att det inte var något fel på mig, men samtidig att de tog min oro och rädsla på allvar och bemötte det var ett bra sätt. Det var en stor lättnad jag kände när jag åkte hem kan jag säga. Mitt i allt detta, som det inte räckte med att vara gravid och tro att man har cancer, så bestämmer jag mig för att byta jobb och vi har hanterverkare i huset vilket innebär en svinstia och ingen värme. Känner att saker och ting händer lite för mycket samtidigt just nu.

Som sagt, något rörigt, tror inte jag får fram känslorna heller, men skulle jagf örsökt med det så hade detta blivit en avhandling på doktorandnivå, tror ingen hade varit så intresserad av att läsa den.

Nu efter tjafs om element, rör hit och dit så tänker jag ta mig en promenad och rensa skallen. Hormonerna spelar mig spratt märker jag....

2 kommentarer

Mimmi

16 Nov 2010 10:43

Fy f-n säger jag! Blir så upprörd när jag läser detta, men underbart att du mår bra gumman! Och grattis till bebisen, sååååå kul:) Många kramar från Mimmi

Schastin

16 Nov 2010 18:04

Pust.. blev mer än iskall en stund..men sen varm och glad.. en ny bybo.. grattis fina ni..så mysigt..

vet inte vad jag hade gjort om du fått herr c = cancer i tuttsen.. jag vräkte ju han ur min kropp för snart 10år sedan..han ska vi sparka ut i rymden..

va rädd om dej och ta hand om er.. kram..

Kommentera

Publiceras ej