Mitt kaotiska liv

Jo, jag är ganska munter ändå måste jag säga. Det är dottern som inte är på sitt strålande humör. Men vem är det när man är sjuk. Tog mig låååång tid att få henne att somna idag för sin middagslur, och hon var verkligen ingen solstråle. Kan inte annat än att tycka synd om henne. Har en fruktansvärd rethosta som väcker henne hela tiden och en totalt igengrodd näsa. Efter försökt ge henne mat i över en halvtimme, och damen inte kunde äta så gjorde jag till slut en flaska välling, så kunde hon i alla sitta upp och äta, lite enklare för henne för tillfället.

Jag har i alla fall hunnit elda! Varför är det så att när man står ute i kylan och elda skräp och julgran blir man som en liten unge igen? Så jäkla kul att slänga på saker på elden och se dem försvinna, märkligt. Plus att det är riktigt skönt ute, kallt som fasen men skönt om man klär på sig då. Dottern får därmeot inte gå ut idag har jag bestämt, och tur att hon fortfarande är liten utan egen åsikt! Morgondagen blir ju dock lite trist om hon fortfarande är så här tokförkyld. Tanken var att vi skulle ut på ön imorgon och njuta av det härliga vädret, åka lite skirdskor och grilla korv. Men det lär ju inte hända om hon ska vara sån här, lite trist ska jag erkänna. Men men, det är väl livet med småbarn. Risken är ju att kvällen inte blir så munter heller tyvärr, men det blir som det blir.

Nähä, om jag skulle sätta fart nu, har suttit länge nog på arslet. Inte för att jag gör något som jag borde i alla fall, hittar massa annat som är roligare att göra än att städa...